Alcina

Operapremiär. Mmmm... Jag älskar opera, operetter, musikaler, teater you name it. Men varför ska alltid alla föreställningar utspelas i nutid? Vad är det för fel med att låta barockoperan Alcina utspela sig just under barocken? Med allt vad det innebär av svulstiga kostymer och lika svulstig scenografi? Eller är det min längtan till barndomens trygghet som spökar? Jag gick mycket på Storan när jag var barn. Både med familjen och med vänner. Då det begav sig var det mycket svulstigheter och det kändes tryggt. Ungefär som med räkcocktail, plankstek och glace au four. Man visste vad man fick. Det var gott och enkelt och lättsmält. Numera ska man överträffa sig själv och alla andra med smaksensationer i mycket små förpackningar. Minimalismen går igen överallt i Sverige. Så även i operaföreställningarna. Musiken och sånginsatserna, mein gott, underbara! Scenografin och kostymer... Tja, minimalistiska.

Bild från opera.se