Mitt violetta hjärta

Jag är blå. Det är ingen idé att hymla om det. Däremot är jag inte det av fast övertygelse eller utan reflektion. Jag är det genom uteslutingsmetoden. Det jag inte tycker om i politiken lägger jag på minussidan och det jag tycker om på plus. Det parti som sedan får mest plus, ja, det är där jag lägger min röst. Men marinblå, nej, det är jag inte. Extremt grönblå, det är jag däremot. Om man med röd menar att man värnar mer om människors lika värden, ja, då blir jag helt plötsligt extremt gredelin.

Som idag. Min underbara cykelbana. Den går längs med havet. Den går över folks trädgårdar. Här ligger bl.a. det som för något år sedan såldes som Göteborgs dyraste privatbostad. 25 miljoner har jag för mig att det gick för. Det är deras brygga som skymtar i förgrunden. De har förstått det här med att köper man en fastighet där det går en allmän cykelbana mitt igenom, ja, då får man tåla att folk cyklar där också. Man får tåla att folk använder ens brygga och ens strandsnutt. Men ser ni längre bort på stranden? Där har tomtägaren satt upp ett högt plank. Tusan heller om minsta lilla medborgare får komma här och parasitera på vår strandsnutt! Ser det ut som om de vill säga. Det står nog inte långt på förrän det läggs ut rullad taggtråd ovanpå staketet. Och stora skyltar med "Keep out!" på. Jag förstår faktiskt inte. Om du har råd att lägga 20-30 miljoner på ett hus och vill ha avskildhet, varför då välja denna fastighet? Jag tänker på allemansrätten och strandskyddet. Kustlinjen ska ju vara obruten. Om huset hade legat avsides med naturlig klippgräns, eller liknande, då hade jag inte reagerat så kraftigt. Men att skärma av med ett plank mitt på stranden? Nej, det kan jag inte tycka är ok. Snart blir det som i USA där det ligger privata country clubs som ett pärlband längs med kusterna. Där medborgarna, de där fattiga som inte har råd med ett strandhus eller inte får bli medlem i countryklubben, är förpassade till de sämre stränderna längre bort.

Nej, jag blir alldeles violett och vill skrika solidaritet! på barrikaderna. Eller i alla fall från grannens brygga.