HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
söndag 10 april 2011
Att bära med sig
Man ska inte bara bära med sig en massa skrot i kropp och sinne, utan även det som är bra. Ibland glömmer vi av sådant och låter endast dåligt skräp få fäste. Men nu ska jag ändra på det hade jag tänkt. Så den här recensionen ska jag titta på ofta, och då ska jag tänka att "Oj, vad jag är bra" och inte skämmas ett dugg för det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Och snart kan även jag berätta för dig vad bra du är. Eller jag kan börja redan nu för jag har kommit en bit in i boken. Den är jättebra! Varje gång jag sätter mig och läser får jag tvinga mig själv att sluta (om jag måste av någon anledning) för jag vill absolut inte sluta läsa. Vill läsa mer, veta mer, åka med, vara i.
Oj, vad skoj att höra! Mitt självförtroende och min självkänsla byggs upp av sådant här. (Ja, tyvärr behövs det.)
Ja, det tycker jag verkligen att du ska!
Jag ska också köpa och läsa din bok.
Instämmer i hyllningskören! Väldigt svår att lägga ifrån sig och du skriver bra! På slutet hade jag hjärtklappning och mådde nästan illa av olust och oro - trots att jag träffat dig och vet att du överlevde! Det ÄR en väldigt viktig bok. Kram från Kiki.
Kiki: Vad kul att höra att du också sveptes med! Ja, det finns många som kan behöva läsa den där boken INNAN de träffar någon i utlandet/skaffar barn utomlands.
Har några sidor kvar ... :)
MM&I: Då ska det bli intressant att höra vad tycker också!
Skicka en kommentar