fredag 24 juni 2011

Vissen midsommar

Här sitter jag med överfyllda bihålor och ett huvud som dunkar. Ett munsår utan dess like är också på väg att bryta ut. Jaha. Sambon är i samma skick fast i sommarstugan. Men vad lyckat. Sonen får i alla fall fira ordentligt med grannarna, och det är väl det viktigaste. Men purken är jag trots allt. Jag hade planerat för ett riktigt traditionellt firande. Och inte kommer det finnas bloggar att läsa heller, eftersom detta är den heligaste helgen av de heliga för svenskarna. Äsch, jag går och lägger mig igen.

7 kommentarer:

NEWYORKMAMMAN sa...

Jag kan väl blogga lite då, så du har något att läsa menar jag. Hoppas du blir frisk snart. Kram.

Hanna sa...

Åh, tack rara du, jag ska genast läsa!

vally sa...

Stackar lilla du. Jag vet hur ont det gör.

Gu va folk krånglar med sina bloggar. Förändringen verkar oöverstiglig för somliga. Det skall flyttas och sparas och härjas och donas. Är det så viktigt, det man skrivit i sin blogg. Kopiera och sätta i pärm och börja på nytt. Går inte det? Jag skall inget säga. Jag har inte blekaste aning om hur högt värderade deras skrivna ord tycks vara för dem. Nog ter det sig lite märkligt tycker jag.
Jag har naturligtvis helt fel, eller vad tycker författarinnan.

Krya på dig. Det blir snart midsommar igen.
Kram

Hanna sa...

Det är väl så att många inte tänker på Internets förgänglighet. Ena dagen finns det skrivna, den andra har det svävat vidare i cyberrymden. Om man är väldigt kär i sina egna ord så gör man bäst i att antingen spara på en extern hårddisk, eller som du säger, kopiera och sätta in i pärm.

Nu har jag kollat till sonen hos grannarna och han har det bra. Mitt huvud dunkar lite mindre, så kanske det finns hopp om en morgondag för mig också. :)

Sofie sa...

Stackars dig! Jag vågar inte tala om hur underbart jag hade det... :(

camillos sa...

Fy vad tråkigt! Krya på dig!

Hanna sa...

Camillos: Tack! Idag är det lite bättre. Jag står upp i alla fall.