tisdag 28 juni 2011

Fördelar med USA

Det finns ett område där jag med emfas menar att USA är det bästa landet i världen att leva i. Det handlar om sjuka barn. Om gravida kvinnor som behöver vård. Om akut sjuka som behöver vård. Där Sverige är riktigt pinsamt i jämförelse.

En väninnas sambo drabbades av aukta smärtor i huvudet. Han segnade ner och kunde inte ta sig upp ur soffan. Min väninna tvingade iväg honom till sjukhus där de omedelbart tog blodvärden och alla andra prover man tar som rutin på akuten. De visade inget särskilt. Sedan låg han på en brits i korridoren i fem timmar. Utan att få minsta besked om någonting. Efter dessa fem timmar fick han till slut röntga hjärnan. Som var full med blod. Turligt nog för honom hade blodet blockerats på ett ovanligt sätt, vilket gjorde att han inte fick några hjärnskador och de opererade omedelbart. En ren flax att blodet inte spridit sig. Detta hade inte hänt i USA. Han hade fått komma till röntgen omedelbart. Man vill inte missa en ev. hjärnblödning eller tumör.

Barn prioriteras i USA. Alla resurser sätts in på att hitta roten till det onda. Alla resurser sätts in på att begränsa smärta. Alla resurser sätts in för att barnet ska leva så länge som möjligt. Nej, inte för att förlänga lidanden, utan för att det så länge det finns liv också finns hopp.

När jag var gravid bodde jag i USA. Jag ville inte bo där, men när jag jämförde förlossningsvården och vården under graviditeten med mina väninnor i Sverige, var jag ändå tacksam över att jag hade tillgång till vården i USA.

Ofta behövs inte åtgärderna de sätter in i USA, dessa åtgärder utesluter man från början i Sverige. Rent objektivt kan man väl säga att läkarna i Sverige går mer rakt på. Hade det rört sig om något annat område än sjukdom, så hade jag tyckt att det hade varit helt ok. Om det hade rört aktier, bilar eller kläder. Något dött. Men när det rör sig om människor, och när det rör sig om b a r n så är det inte ok. Alla resurser måste sättas in. Och man får inte ge upp. Aldrig någonsin ge upp.

4 kommentarer:

Maria Engelwinge sa...

Usch, man blir alldeles beklämd när man läser artikeln. Det är otäckt hur mycket makt somliga yrkesgrupper inom vården har. Jag har själv flera skräckexempel ur mitt eget liv (där det tack och lov gick bra) och ur andras (där det inte gick lika bra).
Kram

Hanna Lans sa...

Och att det är så oerhört många som fortfarande har sådan respekt för läkare att de inte vågar ifrågasätt beslut trots att det känns i hela kroppen att de är fel.

Annika, Bokplantan sa...

Man hör så många skräckhistorier från vården att det ibland känns som att vi bor i ett U-land.

Hanna Lans sa...

Ja, vad gäller vården så känns det tyvärr så emellanåt...