söndag 31 juli 2011

Sonen

Min 7,5-åringe son sitter i soffan och stickar. Och dricker thé.

lördag 30 juli 2011

Kvällens upptäckt

Jag kan inte göra sit-ups. Jag kommer inte ihåg senast jag försökte göra dem, men jag vet med bestämdhet att jag i alla fall kunde. Sicket jäkla förfall, nu är det jag som skärper mig. Kroppen ska ju förhoppningsvis hålla i många år till.

Kär lek?

Jag hittade en annan egenutgivare och nystartsförlagare genom Engelwinges blogg. Malin Johansson heter författarinnan och förlagschefen. Eftersom jag alltid är nyfiken på krutdurkar som orkar ge ut själv, så beställde jag ett exemplar av hennes debut Kär lek?.

Det första som slog mig var det oerhört fina omslaget. Både layout, färger och papperskvalitet var fanstastiskt fina. Note to self: Använd Scandinavian Books i Danmark för nästa roman. Namnet på Malins nystartade förlag är också en fullpoängare tycker jag: Contrast förlag. Med fin logga och allt.




Malin Johansson skriver lätt och lekfullt med en alldeles egen författarröst. Jag skulle vilja våga mig på att gissa att hon varit väldigt glad när hon har skrivit. Ni vet, ibland lyser det igenom att författaren är arg i grunden (som jag var) eller ledsen (som jag var) eller inte har någon känsla alls i grunden. Det sistnämnda gör att jag lägger ifrån mig boken ganska så kvickt. Typexempel från Malins bok: Jag hör hur alla försvarsmekanismer jag så smått lyckats bygga upp under hans frånvaro kopplar på sig ett par ben och springer sin väg. Mina beslut är lika bestående som livet hos en dagslända.

Dialogerna löper riktigt bra i denna roman och jag blir inte trött på dem som jag ofta blir när jag läser vad folk säger. Jag är egentligen inte jätteförtjust i dialoger, så detta är ett gott betyg från mig.

Tyvärr har jag blivit 40 år i år. Detta har bl.a. medfört att jag blivit en tråkig kvinna. Eller, kanske inte tråkig, men jag har definitivt blivit v u x e n i år. Kär lek? Handlar om livet som drygt 20 i studentkorridor. Även om jag ju känner igen det livet och upplevt i princip allt i boken, så har jag lämnat det bakom mig. För 20 år sedan hade boken legat klockrent i mina händer. Jag hade sovit med den under kudden och läst om den flera gånger. Jag är ingen marknadsförare, men jag anar att lite nischad reklam till rätt åldersgrupp, kommer att göra att försäljningen skjuter fart riktigt fort.

På det hela taget en jättefin bok, stark debut och Malin Johansson kommer vi definitivt få höra och läsa mer av framöver!

fredag 29 juli 2011

Flyghaveriet

Alltså, jag tror att jag spyr. Läser i Aftonbladet att planet som störtade över Atlanten för två år sedan gjorde detta pga att piloterna försökte stegra planet. När jag var ung, kaxig och odödlig tog jag flyglektioner. Då fick man lära sig att om man drar spaken mot sig, så stålar planet till slut. Med följd att man tappar höjd oerhört snabbt. Det var a och o att lära sig att se varningssignaler och att lära sig att ta sig ur situationen med ett plan som stålar, dvs höjer nosen och sedan faller framåt. I panik är det lätt att då dra spaken i magen för att få upp nosen på planet. Istället måste man göra precis tvärtom, vilket känns helt onaturligt, men så är det. Tydligen har andre- och tredjepiloten missat detta. HUR?? Basfärdigheter i utbildningen ju. Shit, jag tror jag väljer buss, tåg, bil och båt framöver.

Skrivarhörnan

Utsikten från min skrivarplats ser ut såhär just nu. Ljuvliga sommarfärger!

torsdag 28 juli 2011

Vill skriva en hemsk inläggstitel

Men det vill sig inte riktigt. Jag är väl alldeles för upprörd kan tänka. Jag har gått och blivit beroende av något pinsamt. På någon obskyr TV-kanal. Egentligen är det alldeles för pinsamt att prata om. Men jag out:ar mig själv här. Jag skulle leta på nätet för att få min fix, och vad finner jag väl då? Jo, att BravoTV inte visar "Real Housewives of Beverly Hills" from my location. What? Vad hände med globaliseringen? Närmandet mellan kontinenter? Allt mitt är ditt? Nej, BravoTV får man inte titta på över nätet om man befinner sig i Sverige. Vem ska jag kontakta och läsa lusen av? *snyftar lite för mig själv och tar en klunk äckligt rödvin och går och lägger mig istället*

Nu ska vi fika

Jajemensan. Alla får komma! Duktiga tjejen: Är det för långt för dig?

Joanna: Vi tar en skrivarträff till hösten tycker jag. Och håller tummarna för stor uppslutning. Kan ni tänka vad mycket pepp och uppbackning man skulle kunna få? :)

Bloggfika!

Nej, det blir ingen bloggfika i en hemlig trädgård i Billdal. Men det blir en bloggfika i Mölnlycke, för den som känner sig hågad. Newyorkmamman bjuder in och jag hänger på. Vilka mer?

Uppdatering: Nu har jag och NYC-mamman dividerat fram och tillbaka vad som egentligen är bäst. Vi gör ett halvkast och föreslår Café Botaniska Paviljongen istället. (Göteborg alltså.) Vad tror ni om fredagen den 5 augusti kl 14?

onsdag 27 juli 2011

Onsdagens nästa i-landsfundering

Att alla mäniskor som går in i en hiss vänder sig mot dörren så fort man kommit in. Egentligen skulle man kunna vända sig om först när man kommit till rätt våningsplan. Fascinerande att alla gör samma sak i hela världen trots att det inte finns någon regel om att man måste bete sig så.

Onsdagens i-landsproblem

Mina ögonbryn. Go darker? Eller fortsätta vara beige?

Välkommen sol!

Så kom sommaren tillbaka. Så himla välkommen!

tisdag 26 juli 2011

Lite kär i Nilla

Ibland blir jag smått förälskad i folk som argumenterar väl. Oavsett om jag håller med eller inte. Argument som håller, knyts ihop och som framförs med lugn stämma/skrivna ord. Åh, jag får mysrysningar i hela kroppen. Just nu är det Nilla på pinnen som får min beundran. Läs i kommentarerna hur fint hon svarar på kommentarerna från SD-killen. Jag ska läsa en gång till.

måndag 25 juli 2011

Bokintervju

Här är en länk till YouTube med en bokintervju en fotograf gjorde med mig i våras. Numera är jag råttfärgad i håret. Om man nu undrar. ;)

Tyst minut

Klockan 12 i Sverige är det en tyst minut för offren i Norge och för att visa att vi står enade mot våldet. Ja, jag deltar självkart!

söndag 24 juli 2011

onsdag 20 juli 2011

Bibeln

Det är många som går och funderar över att starta eget förlag. Många som tröttnat på att vänta på de etablerade förlagens respons. Många som tröttnat på godtyckligheten i urvalet, och många som bara vill se sin egen bok i tryck. Jag tycker det är en underbar företagsamhet i detta! Ett jävlar anamma som sträcker sig över många åldersgrupper. Dessutom könsneutral längtan, då det verkar vara lika vanligt bland kvinnor som hos män.

När jag själv skulle starta så letade jag information på många håll. Frågade personer jag kände som möjligtvis skulle kunna veta. Någonstans sprang jag på det som visade sig vara en bibel för oss egenutgivare. Olle Vejdes "Ge ut på eget förlag". Här finns alltifrån hur man beställer ISBN till hur man sköter sin bokföring till hur man trycker med egen bokpress. Jag rekommenderar alla som funderar över det här med att ge ut själv, att beställa hans bok!

tisdag 19 juli 2011

Det skaver

Förmodligen har jag glömt något viktigt idag. Det skaver sådär som det gör när man vet med sig att det var något, man kan bara inte komma på vad ... Så jag solar lite till.

måndag 18 juli 2011

Att skriva om att skriva

Jag har märkt att jag inte tycker det är så himla skoj att skriva om hur det går med mitt skrivande på manuskript nr 2. Eller på barnböckerna. Jag läser gärna om skrivtips på andra bloggar, men tycker inte det är så himla kul att bara läsa om hur manuskript fortskrider. Jag gillar blandbloggar. Om livet. När jag började skriva här på bloggen trodde jag att jag skulle skriva mycket mer om att skriva. Istället postar jag inlägg om både det ena och det andra. Som det här, som egentligen ska handla om en paj. Men jag återkommer till den.

Om två veckor påbörjar jag en ny anställning. I och med detta tänkte jag flytta min blogg till egen domän och försöka att endast skriva om skrivande. Jag undrar om jag kommer klara av det ... Jag kommer också ha långt mycket mindre tid att blogga på, eller att läsa andra bloggar. Sorgligt! Men oj, vad jag ser fram emot augusti! Men bara så ni vet. :)

Nu till pajen: Sonen och grannbarnen sprang runt som de yra sjuåringar de är och plockade alla sorts bär som man kan hitta i vår trädgård. Sedan stängde jag in dem i köket och la fram ett recept. Jag stoppade in i ugnen, man är ju inte oansvarig liksom, men annars gjorde de allt själva. Så mumsig. Titta bara. Vinbär, blåbär, krusbär, hallon, smultron, mullbär och körsbär. Mamman blev glad och struntade i dieten. Bär är nyttigt ju.

Jag blir så ledsen

Jag känner så starkt för alla dessa föräldrar och barn som inte klarar av att leva tillsammans. Jag har ju varit där själv. Men jag blir förtvivlad över att läsa om föräldrar som inte följer lagarna och de efterspel detta får. En dotter som endast har levt med sin mamma. En mamma som gömt sig med sitt barn, utan att det finns bevis för att hon har rätt i sina påståenden. Då förlorar hon vårdnaden och inget rättssystem kommer hjälpa henne när hon blir återfunnen. Barnet? Som inte känner sin pappa, bor nu med honom medan mamman sitter häktad. Det behöver inte bli såhär. Man måste tänka på konsekvenserna. Det är svårt, det vet jag alltför väl, men att inte göra det är värre. Man måste tänka på juridiken. Trots att det enda man vill är att reagera känslomässigt. Usch, vad jag känner för alla inblandade i denna soppa ...

söndag 17 juli 2011

Den osorterade sanningen

Via Engelwinge kom jag till Bokhoras blogg där det diskuteras huruvida man får färgkoordinera sin bokhylla eller inte. I USA hade jag en färgkoordinerad bokhylla och har även sorterat mina föräldrars böcker på detta sätt. Mycket snyggt tycker jag. Här hemma har jag ... eh ... tja, färgkoordinerat samt anammat det mer bohemiska sorteringssättet lägga på hög. Vi har andra bokhyllor också, där det står kurslitteratur samt vita och svarta böcker. Men de ser också ut ungefär såhär:

lördag 16 juli 2011

Eller också

... satsar man 30 miljoner dollar på att utbilda befolkningen och dela ut gratis kondomer. Bara en tanke.

Frågan för dagen

Varför är det så himla mycket enklare att gå upp i vikt istället för ner?

Vakna!

Om matte ligger och vilar när man vill gå ut, då kan man ställa sig på hennes bröstkorg. Ett supereffektivt sätt att få upp henne och ut på promenad.


Bikram

Göteborg är ju en aning efter vad gäller det mesta. Så även yoga. Favorityogan från USA, Bikram, har ju funnits i Stockholm i några år nu. Men inte i Göteborg. Men nu verkar det som om en studio öppnat. Fast utan fukten. Värmen ska dock finnas och alla rörelser är samma. Har man suttit i en bil, och kört största sträckan, genom Europa i en vecka, så behöver kroppen lite träning. Nacken, mein gott, kan knappt röra på den. Så nu är det jag som letar upp min gamla yogamatta och svischar iväg!

fredag 15 juli 2011

Helvetet

Emellanåt gläntar jag på dörren till helvetet. Ibland sniffar jag i luften. Det händer också att jag sticker näsan djupt i det förbjudna och inhalerar. På Europatouren klev jag in. Tog ett kort och gick ut igen. Det lockar, men kommer aldrig att kunna leda mig i fördärvet. Livet för en glutenintolerant.

torsdag 14 juli 2011

Spaghettiglass

En sommar för väldigt länge sedan, arbetade jag i Ludvigshafen. Där åt jag en underbar glass. Spaghettieis. Sedan dess har jag suktat, men aldrig hittat någon annanstans. Förrän i förra veckan. Åh, nu skulle jag njuta!

Det blir sällan som man tänkt sig. Glass ska vara av choklad, annars får det vara. Tydligen tyckte jag inte så fullt ut för länge sedan. Det tycker jag idag. Vanilj och jordgubb? Näe, not so much.

Tvivel

För någon månad sedan tyckte jag (som svar på någon som ville ha ett etablerat förlags åsikt om sin roman) att det visste man väl själv om man skrivit något bra eller inte. Det var inte riktigt så jag menade. Jag menade att man inte ska tvivla på sin egen förmåga att tycka till om böcker. Man tycker ju ofta väldigt starkt om alla böcker man läser, och har inga problem med att prata om detta med andra. Man vet också att ingen bok blir omtyckt av alla, och man vet också att smaken är som baken. Så, om man själv tycker att sin bok/sina böcker är bra, så behöver ju inte andra tycka det. Eller om man tycker att den är dålig, samma sak där, det kanske inte andra tycker.

Jag läste igenom mitt senaste manus och undrade vad jag egentligen har skrivit om. Vem vill läsa det här?  Men så läste jag på Kajsa Ingemarssons blogg om hur hon tycker det är att släppa en bok. Och där stod det som jag inte kunnat sätta ord på, trots att det är så enkelt. Att man måste svepa in sig i vetskapen om att man har gjort så gott man har kunnat.

Att man skriver utifrån sin egen förmåga, och använder man sig av hela den, då är det man har skrivit bra. Oavsett vad andra tycker. Så, nu ska jag svepa in mig i detta och fortsätta putsa. För än har jag inte gjort så gott jag har kunnat på mitt senaste manus.

onsdag 13 juli 2011

Sex säljer

På en byggnadsställning i Tyskland. Nej, jag är inte nöjd med detta. Trodde lite naivt att EU tog tag i även sådana här saker. Men tydligen hade jag fel.

Dagens i-landsproblem

Som så många andra har jag problem med mitt humör när jag är hungrig. Jag blir också irrationell av hunger. Jag gör saker jag inte borde göra. Som att åka och posta böcker. Det i sig är ju trevligt, men för att göra detta måste jag till min Icabutik. Som har världens sämsta parkering. Om jag känner att jag är hungrig, borde jag då inte förstå att någon föda borde intagas omgående? Nej, för jag blir ju också irrationell. Så jag åker till Ica och postar böcker. Och måste parkera. Endera dagen blir en unge överkörd av en monster-SUV på Ica Kvantum i Hovås parkeringsplats, let me tell ya. Hat! Varför kan inte folk ha små bilar? Som jag. Eller kanske är jag bara avundsjuk. Men, parkeringsplatserna är definitivt inte anpassade efter sitt klientels fordon, den saken är säker. Och att mitt humör är i botten just nu är också säkert. Så vad gör jag istället för att äta? Jo, jag städar kylskåp och bloggar om hur hungrig jag är. Smart Hanna, verkligen.

Wohoo Internet!

Vad gjorde man innan Internet? I Frankrike fungerade det alldeles utmärkt, även i Holland. Men varför inte i Tyskland? Försökte med den trådlösa uppkopplingen, men oj, vad det svajade. In ut in ut. Jag fick ge upp det där med att ladda ner bilder till bloggen. Eller att blogga alls. Sedan var det Kielfärjan. Där fanns det bara Internet vid informationsdisken. Men ingenstans att sitta. Nåväl, tänkte jag, jag hämtar datorn och sätter mig på golvet. Går in i hytten och inser att datorn är i bilen. På bildäck. Som är låst. Jaha.

Men nu är jag hemma igen, och bilder ska laddas ner. Först måste jag dock vattna i trädgården. Och dricka en massa kaffe. För när man tror att färjan ska kapsejsa trots att havet är kav lugnt, då sover man inte så bra. Så kaffe är ett måste. Har köpt ett som smakar päron och konjak, det kan inte vara något annat än gott, det förstår man ju. :)

Här, kan man läsa en recension, typ, om min bok. Nu har den hamnat på andra sidan Atlanten och jag hoppas den sprider sig och kan hjälpa dem som hjälpas bör!

söndag 10 juli 2011

Jä..a skitautobahn

När man suttit fast på autobahn både mellan Kiel och Amsterdam, samt mellan Amsterdam och Antwerpen. Då lackar man ur rejält när man fastnar även mellan Antwerpen och Bologne-sûr-mer. I Tyskland tror jag vi hade en genomsnittlig hastighet på 40 km/tim. Det fattar vemsomhelst att resan blir några timmar för lång för att vara behaglig. Man tänker dock positivt. Inte kan det vara vägarbete även nästföljande sträcka? Jomen, ser ni, det kan det. Så man kör och kör och vräker i sig godis för att inte somna. Gps-ladyn tycker att man ska fortsätta på den föreslagna vägen. Det tycker inte kvinnan i bilen. Hon pekar med hela handen till sin sambo, som inte vågar annat än lyda omedelbart, och se, man hamnar på oerhört trevliga vägar som i det närmaste är bilfria. Man får tjingsa på kossor, lukta på landskapet och slutar môla i sig godis av pur lycka. Så hamnar man tillslut i en liten by med historiskt värde från första världskriget. Där äter man en delikat middag och får personlig guidning till franska gränsen och beyond, av den trevlige restaurangchefen. På köpet får man köra genom en medeltida by på en kulle. Så underbart! Achtung alla: Skippa motorvägarna om ni ska ut i Europa i sommar, ta småvägarna. Tar samma tid och ni får det mycket trevligare.
 Middag i byn Ieper. (Som också hade en enorm katedral. Typ lika stor som resten av staden.)


Utsikt från den gulliga lilla byn Cassel. Om jag hade haft en någorlunda bra kamera, så hade ni kunnat njuta av en alldeles underbar utsikt där någonstans till vänster om kapellet.

I Antwerpen

Kan de det här med katedraler minsann. Holymoly vad hög den var. Och vilka fönster!



I Antwerpen kan de också det här med kläder. Det kan vara så att jag fick en skir rosa klänning av sambon. :)

lördag 9 juli 2011

Cannabis

I Amsterdam kan man ta kort på en herrans massa fantastiskt fina husfasader invid kanalerna. Man kan ta kort på pittoreska cyklister i eleganta kläder. Man kan ta kort på coffeeshops och prostituerade. Men nä, allt det där finns ju på vykort. Eller, kanske inte glädjedamerna, men allt det andra. Så jag tog kort på några andra fasader. Som också finns.


Och så var det det här med knarket. Som ju finns i både klubbor och i chokladkakor. Glad i hågen föreslog jag för sambon att vi skulle köpa en glatt grönfärgad cannabisklubba. Med fasa stirrade han på mig, kvinnan utan moral, och sa att det skulle vi verkligen inte. Jag var mer förvånad över mitt förslag än hans reaktion. Jag är kvinnan som uppfann moralen. Kvinnan som förkastar alla njutningsmedel. Luthers högra hand. Eller, nu överdrev jag. Men, you get the picture. Cannabisklubba? Jag? Kanske har jag början till Alzheimers. Eller nå't.

Färgglad

Jag kan säga, utan att överdriva, att jag är den mest färgglada resenär jag sett på låååång tid.

fredag 8 juli 2011

Nattduksbord

Fast egentligen vill jag skriva nattygsbord. Vilket är korrekt? I alla fall. Varför? Undrar jag. Kolla högen på höger sida av den lilla byrån. Och varför? Varför har jag inte skruvat i den lilla ringen som fattas på mittenlådan? Den är inte borta, nej då, den ligger i lådan.

torsdag 7 juli 2011

Jag är kaxig

Men, vilken trevlig dag det här har utvecklats till! Bokplantan har också recenserat min debutroman och minsann om hon inte riskerar att göra mig en smula uppblåst. ;) Jag hade tydligen rekommenderat min egen bok till henne när hon efterfrågade böcker som grep tag och var bra. *Fniss* Det hade jag glömt av att jag hade gjort. Vilken tur att jag inte fick stå i skamvrån med dumstrut på ...

Jag och Murakami

Inte för att jag jämför mig med Murakami, som jag förvisso inte läst något av, men som blir höjd till skyarna både här och där, men för att Marina drar en parallell mellan min debutroman och en av hans böcker. Sambandet? Vi har båda skrivit en roman där alla egennamn är uteslutna. Intressant, jag måste ta och skaffa den! Marina: Tack även här för din fina recension och för att jag genom den förstår att jag klarat av att skriva på precis det sätt jag tänkt. Avskalat, naket och ärligt.

tisdag 5 juli 2011

Struktur på berättandet

Kim Kimselius blogg hittade jag ett fantastiskt (för mig i alla fall) knep att använda för att bygga upp en roman. De gula lapparna vet jag inte om de kommer fungera för mig, men dokumentet med innehållsförteckning, det ska jag verkligen ta till mig och använda mig av!

måndag 4 juli 2011

Vad sa du?

Snacka om persilja i öronen. Vi åt middag. Sambon ställde en fråga. Som jag svarade såhär på: "Vet du ens var jag har grävt ner dem?" Han tittade frågande på mig, men sa inget. Så jag fortsatte: "Jag vill att de ska vara där jag har grävt ner de andra." Ännu mer frågande miner från sambon. Som äntligen säger: "Jag frågade: vill du att jag öppnar en matjessillburk till?"

Jag förstår hans frågande min. Varför skulle jag ha grävt ner matjessill i trädgården, och varför skulle jag vilja gräva ner fler?

Jag trodde att han frågade om han skulle plantera gräslöken istället för att jag skulle göra det. *Fniss*

I love Hjo

Ja, den gamla marknadsföringsmeningen passar verkligen bra! För första gången i mitt liv var jag på besök i Hjo igår. Varför det har dröjt såhär länge kan jag verkligen fråga mig, så fin som den stan var! Väl värt ett besök! Jag åkte dit för att hälsa på en väninna från New Jersey. Den väninnan som matade mig med buljong om nu någon som läst min bok undrar. Fyra år sedan har det gått sedan den där hemska veckan då allt föll samman. Och nu äntligen kunde vi ses igen! Tack för en fin dag A!


Jag tog en långsam väg till Hjo. Åkte på skogsvägar och grusvägar.

Passerade strutsfarm och dansbanor. Underbara Sverige!


På hemvägen hem tog jag en sväng till Skara där en av mina kusiner spelar i Skara sommarteaters uppsättning "Gruffet i Chiozza". Mötte upp med två fastrar, varav jag sov över hos den ena på hennes bondgård. Så nu har jag gullat med kvigor och kikat på yttepytte kattungar. Åh, sommar!

söndag 3 juli 2011

Kindle

Ursäkta om jag verkar okunnig, men: Kan man ge ut böcker på Kindle i Sverige? Genom Newyorkmamman hittade jag den här fantastiska bloggen: Madame Guillotine, som tar upp fördelarna med Kindle. Att författaren får mer betalt och att köparen betalar mindre. En win-win alltså. Men, då måste man väl ha läsplatta eller iPad? Eller, är dessa två samma sak kanske? (Jag är inget teknik-freak som ni förstår.) Hur publicerar man en e-bok och hur stor är marknaden i Sverige?

lördag 2 juli 2011

När jag nobbade TV4

Jag släppte min debutroman sista veckan av november 2010. På inrådan av en väninna skickade jag ett exemplar till Nyhetsmorgon. Och höll tummarna för att de skulle höra av sig. Tiden gick och inget hände. Men, så fick jag ett mail. Kunde jag kanske bli uppringd för ett förutsättningslöst samtal om min roman och författarskap? Jag svarade med vändande mail att det kunde jag såklart! Sedan hände ingenting. Så jag tänkte att nu får jag sluta hoppas. Varje gång telefonen ringde hade jag hoppat högt och försökt tvinga rättvisan i världen att se till att det var just Nyhetsmorgon som äntligen skulle ringa. Men det var det aldrig.

Efter en månad (som jag har förstått inte är särskilt lång tid, men vad visste jag då?) slutade jag hoppas. Och reste på min första semester sedan mina vansinniga år med rättstvister fram och tillbaka. Sonen firade jul hos sin pappa och jag och sambon skulle njuta av en solsemester. Snö? Bah! Gran Canaria, solsäkert. (Första och sista gången jag reser dit, men det är en annan historia.) Andra dagen vi är där så tar vi bussen till Mogán. Vädret är lite sisådär, men vi gillar Mogán. Vi strosar runt och lägger oss i varsin solstol med en bok.

Då ringer min telefon. Jag har den på omutifallomatt något skulle ha hänt med sonen, annars tycker jag att telefoner ska vara avstängda på semestern. Så jag tar samtalet. Jaha. Det är Nyhetsmorgon. Kan jag möjligen tänka mig att komma till deras sändning om två dagar för att prata om min bok och mitt författarskap? Direktsändning. Tala om min bok. Marknadsföring. Vill jag? Så ser jag ut över havet och inser att jag inte kommer kunna vara med. Jag sitter fast på en freaking ö i Atlanten. För första gången på många år är jag utomlands. För första gången på över tusen dagar är jag out of reach. Rättvisan i världen, vart tog den vägen? Jag var tvungen att tacka nej.

Kan ni förstå min förtvivlan? Jag försökte tappert fråga om jag inte kunde vara intressant veckan därpå? Nej, då hade de redan bokat en författare som hade skrivit en bok i ett närliggande ämne. Arkan Asaad, Stjärnlösa nätter. Jaha. Jag var tvungen att se mig besegrad.

Såhär ser man ut minuten efter att man har nobbat Nyhetsmorgon:


Vad är Stjärnlösa nätter mot Som någon annan bäddar? Nej, jag är inte alls bitter ...

fredag 1 juli 2011

Hanna vid havet

Maria fick mig att inse att jag behövde en dos hav. Tångdoft och solglitter. Kaprifol, Nyponsros, Kråkvicker, Björnbär, Baldersbrå och solvarm Rödklöver bidrog till mitt nästan meditativa tillstånd där jag satt på bryggan. Fem minuters promenad från detta bor jag. Det kan inte bli mycket bättre.

(Fast jag vill v e r k l i g e n ha en ny kamera ... Att fånga solglitter visade sig vara nästintill omöjligt med min lilla skitsak.)

Hur har jag kunnat missa?

Visserligen har jag legat sjuk i en och en halv vecka, men hur har jag kunnat missa att det är bröllop i Monaco idag? Den där prinsen har jag alltid tyckt varit lite suspekt, och det tycker jag fortfarande. Familjen har ju alltid stått i rampljuset och jag antar att det är svårt att hålla fötterna på jorden då, men det är ändå något hos honom som ger mig rysningar. Hans kvinnor, vad är det de ser? Jag har träffat på magnater i USA som inte ser mycket ut för världen på bild, men i verkligheten är de så karismatiska att man tror att skyskraporna ska trilla ihop. Mycket märkligt. Kanske är det samma med prinsen. Han gör sig inte på bild helt enkelt?

Stressande

Förstår ni hur stressande det är att lida av insomnia när man har en son som gärna kliver upp kl 5 på morgonen? Vanligtvis går han upp någongång mellan 6.00 och 6.30, men alltsomoftast, som imorse, slängde han sig ur sängen kl 05.11. Det är om knappt tre timmar. Och jag har inte ens slumrat än ... Nej, jag behöver inte gå upp med honom. Men en liten käck bieffekt av insomnia, är att jag också är extremt lättväckt. Och har lika svårt att somna om som att somna på natten. Så, att bli väckt kl 6.30, är som att gå igenom nattningen av mig själv encore un fois. Då ligger jag klarvaken i två timmar och måste sedan gå upp 30 minuter senare. En känd tortyrmetod är att inte låta offren sova. Och detta gör min kropp mot sig själv. H J Ä L P ! ! !