Hårelände

Man går till frisören med en bild på Michelle Williams. Man säger att sådär vill man ha det. Precis så ljust, men inte så gult. Liksom. Man säger att gulorangeröda toner inte är önskvärt. Man säger att "håret måste gå åt det kalla hållet, jag passar inte i gulorange hår". Frisören försäkrar en om att det naturligtvis ska bli precis så ljust och kallt i tonen som man vill. Inte en enda gång har en frisör lyckats göra mitt hår kallt i tonen. Varenda gång säger de att "efter några tvättar kommer det bli en kall ton." För det första: Jag vill ha en kall ton omedelbart. Jag tycker inte jag ska behöva tvätta håret i en veckas tid för att bli av med gula toner. För det andra: Jag blir ändå aldrig av med de gula tonerna. Jag går alltid tillbaka. Först då lyckas de göra en någorlunda kall ton. Jag har ljust hår av mig självt, det ska inte vara några problem att göra detta i en kall ton. Själv kan jag fixa kall ton i håret med Jane Hellen slingblond, så uppenbarligen går det. Åtskilliga gånger har jag svurit att aldrig mer gå till en frisör. Det är dyrt och blir aldrig som jag vill. Nu svär jag igen. Aldrig mer, hör du det Hanna? Aldrig mer!