tisdag 1 mars 2011

Föreläsning

Nyss hemkommen från mitt första uppdrag som föreläsare. Att jag gillar att prata är ingen hemlighet. Att jag har något att säga är inte heller en överraskning. Det som var en överraskning var dock hur alla satt som små ljus och tittade rakt på mig. Alla oerhört intresserade av vad jag hade att säga. Knäpptyst. Tills frågestunden. Då räckte alla upp handen och jag fick nicka och peka på den som skulle få fråga. Och jag svarade. Den där timmen som allt skulle rymmas inom, den räckte inte. Biltiden gick ut. Böter fick jag. Tillsammans med alla andra som också parkerat där. Men hörni, jag tyckte ju jättemycket om det här! Mermermer!!

7 kommentarer:

Newyorkmamman sa...

Underbart! Visste jag väl.

Anonym sa...

Måste bara tacka för att du kom och föreläste för oss, jag tyckte att det var oerhört intressant och jag ser framemot att snart få gå å lägga mig å läsa din bok!!

Hanna Lans sa...

Vad kul att du tyckte det anonym! Jag hade kunnat prata mycket längre men tänkte att ni hade haft en lång arbetsdag och dessutom skulle fortsätta lite till. Enjoy the book! (Eller hur man ska säga, så himla skoj är den ju inte liksom...)

Hanna Lans sa...

NYC-mamsen: Ska utveckla lite mer i mail när jag inte är så trött som jag är nu. Kram!

camillos sa...

Vad kul!

Vally sa...

Fantastiskt.
Inte utan att man blir lite nyfiken

Hanna/Morran sa...

Vally: Efter att du har läst boken så kan vi ha ett litet samtal. Den ger upphov till en del frågor har jag förstått. Vissa grupper har större behov av att få höra runt omkring info. Jag filar dock på saker som kan bli bättre och än mer intressant.