Ett inlägg till innan jag stänger ner verksamheten. Äntligen tas debatten om omskärelse upp på riktigt! Mina argument att det är ett övergrepp eftersom barnet inte får välja själv, mina argument att det tvingar in barnet i en religion det inte själv har valt och andra argument, tas upp i denna artikel.
Ni som har läst min bok vet vilken kamp det var för mig att få igenom kravet att min son inte skulle bli omskuren. Jag känner oerhört mycket för barns rättigheter och detta är en av de saker jag aldrig kommer kunna förstå mig på. Jag är inte troende på något sätt, men kan ändå förstå de som har en tro. Jag respekterar folks trosuppfattningar och vill själv bli respekterad för min icke-uppfattning. Men när det blir tal om kroppsliga ingrepp på en person som varken kan försvara sig eller säga sin mening, då går det över gränsen. Man kan säga att "jamen, ett barn kan aldrig välja sin familj och det kan vara hur knas som helst i familjer". Javisst, så kan det vara och det är mycket sorgligt i många fall. Men när det gäller omskärelse så får denna idag utföras på sjukhus. En fullt frisk penis ska stympas i Guds namn. En stympning som inte går att göra ogjord. En stympning som pojken måste leva resten av sitt liv med.
Nu börjar jag bli lite för upprörd för att kunna fortsätta skriva. Men herre-min-icke-gud vad glad jag är för min sons skull att han är hel!
HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
3 kommentarer:
Och de som tänker säga att "jamen bebisar som man gör hål i öronen på då?" vill jag bara säga att hål i öronen kan växa igen. (Dessutom tycker jag inte att man ska göra hål i öronen på en bebis heller.) Men att hävda att hål i öronen skulle vara jämförbart med omskärelse? (Ja, jag har blivit bemött med det argumetnet flera gånger). Ska vi jämföra öron och omskärelse, så får vi vara korrekta och säga att det är ok att skära av örsnibbarna på bebisar. DÅ är vi på samma sida. Men hål i öronen? Nix, inte samma sak.
Ojoj, jag som skulle gå bort från datorn, jag är för upprörd för det här ...
Håller med dig på alla punkter. Jag har en kollega som precis fått barn, hon är gift med en amerikan och denna diskussion kom på tal när de fortfarande inte visste könet på sitt barn. Han var för en omskärelse medans hon var emot, nu slapp hon ta strid för det blev en flicka. Men tänk om nästa barn blir en pojk...
Barn måste få välja en sådan handling själva när de är mogna för detta. Gjort är gjort och går inte att göra ogjort.
Om hon blir gravid igen så säg till henne att låna min bok så får hon lite bra argument. Eller ännu bättre: vägra bli gravid innan pappan godtar att sonen får välja själv när han är myndig.
Skicka en kommentar