HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
onsdag 18 januari 2012
Bilder
Har tittat igenom bilder på mig själv till ett reportage. Alltså. Supersvårt! De som känner mig kommer förmodligen säga att de inte känner igen mig, ingen big deal. Men de som inte känner mig? Vad förmedlar jag för känsla när jag ler som Mona Lisa? Förstår man allvaret när jag biter mig i kinden? Eller måste man känna mig för att förstå? Eller är det så att jag är alltför ovan att se mig själv på bild?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag tror inte att det är riktigt sant, det där de säger att en bild säger mer än tusen ord. I kombination med texten tror jag att bilden kommer att förmedla rätt budskap.
Och du... Huvudsaken är väl att du är snygg? Det minns jag tydligt att jag hört förut! ;)
Var är bilderna?
Jag har sett flera olika bilder på dig och de är alla väldigt olika så nu säger jag som "nillas liv på pinnen", var är de? Om vi får möjlighet att se dem du väljer mellan så kan vi säga på vilken du är snyggast :-)
The archaic smile, Mona Lisas alltså. Det lärde jag mig när jag gick guidad barnrunda på Metropolitan i måndags. Du har så vackra tänder, visa dem vettja. Le stort och brett min sköna!
Joanna: Ja, det viktigaste är att jag är snygg. Tyvärr känner jag kanske inte att jag är det på någon av bilderna ...
Nilla och Helena: Kommer strax! Kan dock inte lägga upp några här innan de är publicerade.
NYC-mamman: Archaic, det låter det. :)
Skicka en kommentar