söndag 30 januari 2011

Könsneutrala yrkestitlar?

Jag hakar alltid på diskussioner om genus. Jag kan inte vara tyst när dessa frågor dryftas. En som förföljer mig är den om yrken. Att man inte får kallas för lärarinna längre, för det är nedvärderande. Nej, istället ska man kallas lärare. Sångerska ska vara sångare, författarinna ska vara författare osv i all oändlighet. Ursäkta mig. Men är det verkligen ett problem att utpekas så som varande kvinna? Själv är jag kvinna och det är inget jag varken tänker skämmas för eller se som ett problem. Det finns de som menar att ordet lärare är könsneutralt. Sedan när, undrar jag? Lärare är manligt bestämt. Så är även författare och sångare. Jag är kvinna och vill inte hänvisas till som om jag vore en man.

Problemet med genus ligger inte i språket, det ligger i vår värdering av det. Värderingen är att kvinnor är lägre stående och därför ska vi kallas för manliga saker. Då får vi upp statusen. Ursäkta mig. Igen. Detta är samma debatt som vi haft vad gäller ord som funktionshindrade, lokalvårdare osv i all oändlighet. Igen. Har vi ändrat inställning till yrket lokalvårdare för att ordet är utbytt? Nej, jag trodde inte det heller. Det är inte i ordet som det negativa ligger, det är i våra värderingar kring yrket. Det spelar ingen roll vad vi kallar yrket, det är inte ordet som är problemet. (Om man inte hårdrar det och börjar kalla det för kissochbajstorkare eller något annat dumt förstås...)

Samma sak med genus. Kalla mig gärna författarinna, lärarinna etc, men tryck inte ner mig för att jag är kvinna. Om vi ska ändra alla ord i feminin form till den maskulina motsvarigheten, kanske vi ska ta och ändra alla namn också? Gud förbjude att det märks på mitt namn vad jag är för kön! Hanna kan kallas för Hans istället kanske? Det blir neutralt och bra.

Svenska språket har möjlighet till ord som är både femininum och maskulinum, det tycker jag är ganska skojigt. Kan vi inte få fortsätta med det och istället arbeta med genusuppfattningen på det plan där det ska ligga? Eller är det så att:

Den dagen vi alla är män, då först har jämställdhet uppnåtts?

2 kommentarer:

Sofie sa...

Jag är SÅ med dig på detta!

camillos sa...

Jag håller med. Absolut!