Depparjepp

Här går det upp och här går det ner. En skön promenad på morgonen gjorde mig fylld av energi. Jag fixade och funderade och planerade. Ett samtal efter lunch gjorde mig istället håglös, deppig och utan framtidstro. Herregud, att man ska vara så känslig. Jag trodde att min hud var ganska så tjock vid det här laget. Att jag lätt som en plätt skulle kunna skaka av mig och spotta i nävarna igen. Jag måste skapa någon rutin för sådant här, så att jag vet hur jag ska hantera det i fortsättningen. Det går ju inte an att man missar flera timmar av sin dag för att energin blir tagen av någon. Då måste man kunna ta tillbaka den. Den är ju trots allt min.