Jag önskar

... att jag vore lite argare. Sådär härligt engagerat arg som man kunde bli förr. Då när man inte hade så många besvär egentligen. Då fanns det energi att lägga på att bli arg på småsaker. Idag blir jag inte upprörd över småsaker. Skönt, kan tyckas. Men min arg-tid måste läggas på annat. Sådant jag inte vill. Sådant jag inte kan bestämma själv att jag ska bli arg på. Då kan man inte också bli arg över småsaker. Då förgås man. Men jag önskar emellanåt att jag skulle kunna bli så avslappnad att jag blir arg på småsaker igen. Den dagen kommer jag nog att må väldigt bra. Note to self: Var glad den dag jag blir arg!