Poetisk porr

Eller kanske erotisk poesi i romanform? Jag pratar om Skönt förvirrad kvinna av Anna Maria Schyman. En bok jag bytte till mig på Egenutgivarnas möte på Centralen häromsistens. En kvinna (duh ...) reflekterar över sitt liv här och nu. Vi följer Bea på arbetsresor och genom mötet med en manlig skådespelare som öppnar upp henne och hennes kvinnlighet igen. Språket är vackert, men jag upplever inte kvinnan som förvirrad alls. Eftersom man får följa hennes tankar så hänger man som läsare med i svängarna tycker jag. Boken är egenutgiven under pseudonym och eftersom den är just egenutgiven, så läser jag kritiskt och letar fel. Inte för att bevisa att egenutgivna böcker håller sämre kvalitet, tvärtom. Visst finns här några korrfel, men inte så många så det stör. Historien håller ihop och den är välskriven. Ännu en som bevisar att egenutgivning håller måttet med råge!