Följetong

Men vilken utmärkt idé! Sandra Gustafsson ger ut sin senaste roman idag. Endast på nätet. Som följetong i sex veckor. Jag tänker följa! Dels för att hon verkar skriva mycketmycket bra, men också för att eventuellt stjäla idén ...

Ansiktsboken

Bland mina vänner på Ansiktsbok har jag allt från vänster till höger, allt från krokigt till rakt, allt från icke PK till extremt PK etc. Emellanåt hittar jag skojiga listor, senast denna:

FIVE RULES TO REMEMBER IN LIFE: 1. Money cannot buy happiness but it's more comfortable to cry in a Ferrari than on a bicycle. 2. Forgive your enemy but remember the b*stard's name. 3. Help someone when they are in trouble and they will remember you when they're in trouble again. 4. Many people are alive only because it's illegal to shoot them in the face. 5. Alcohol does not solve any problems, but then again, neither does milk.

;)

Uppoffringar

Dollys The Sacrifice fick mig att gå i spinn i Scandinavium förra helgen. Så fin. Så sann. Just det här med uppoffringar, det är något jag känner att min generation inte är villig att göra. Och om vi ändå gör det, då ska det klagas om det. I all oändlighet. Vill man ha något så får man försaka något annat. Det är helt ok. Om det inte är så att man försakar sina barn in absurdum för att istället göra något annat. Då kanske man istället skulle ha försakat att sätta dem till världen överhuvudtaget. *Oj, nu blev jag alldeles för privat istället för personlig. So sue me.* (Det är nu som de läsare som inte läst min debutroman inte förstår någonting. Det är ok det också.)

Och om man inte hör vad hon sjunger, här kommer texten:

Well, I've sacrificed time with family and friends
Gave up vacations for work without end
24/7, 365
But I was willing to make the sacrifice

But empty or full, I've carried my pale
You don't drink the water if you don't dig the well
Through blood sweat and tears I have built a good life
But it didn't come without sacrifice

But I was gonna be rich no matter how much it cost
And I was gonna win no matter how much I lost
All through the years I kept my eye on the prize
You ask if it's worth the sacrifice, the sacrifice

I think about Jesus and all that he gave
And the ultimate sacrifice that he made
He is my strength and my guiding light
And he's taught me that nothing's without sacrifice
I was gonna be rich no matter how much it cost
And I was gonna win no matter how much I lost
I wanted success and, brother, I've paid the price
And, yes, it's been worth the sacrifice, the sacrifice

I was gonna be rich no matter how much it cost
And I was gonna win no matter how much I lost
Grindstones and rhinestones have made up my life
But I've shined like a diamond through sacrifice

I was gonna be rich no matter how much it cost
And I was gonna win no matter how much I lost
But I hope God will tell me, 'Well done, my child
You've won your reward through your sacrifice, the sacrifice'

The sacrifice
But sometimes I wonder in the still of the night
Is it really worth the sacrifice
I've often laughed and I've often cried
I've often failed but I've always tried
I made the sacrifice

Ställer mig frågande

För att dämpa min irritation över fjärrkontrollen, har jag hetsätit Polly. Inte vilken Polly som helst, utan the Dregen edition. Alltså. Visst, marknadsföring. Alla vill sälja mer av allt. Pernilla Wiberg åt en massa Risi-Frutti, Erika Johansson har väl käkat detsamma, eller var det Proviva? Ärligt talat, bryr jag mig om vem som äter vad? Och största fråga i detta nu: Är det egentligen inte så att just Dregens Polly avskräcker konsumenten? A rocking taste of salty licorice, lemon and milk chocolate. På baksidan står det med hårdrocksstil (wow, liksom) I pimped your Polly! Oavsett vad andra konsumenter må tycka, så har den här lilla mamman just tagit den sista Pollybiten, och mår ganska så illa.

Hyfsat irriterad

Fjärrkontrollen är spårlöst försvunnen. Ska vi gissa på att det inte är jag som slarvat bort den? Jag motbevisar dock gärna mig själv. Det skulle nämligen jämna ut oddsen för borttappade saker så att det står: son/sambo 10032 borttappade saker mot mina 2 borttappade i så fall. Man ska vara jämställd på alla plan tycker jag. Tills dess morrar jag högt. H ö g t ! !

Nästa boktitel

Jag börjar så smått fundera över min nästa romans titel. Just nu har den bara en arbetstitel. Ni vet en sådan som man måste ha för att behålla fokus så att man följer en linje. Jag behöver dryfta den lite, så att jag kommer över tröskeln för att hitta på en ny: Höja sina röster, kallar jag manuskriptet. Men så tänker jag på Stockholm rosé. Den handlar om Stureplan och rosévin m.m. Min handlar om Göteborg och är svart. Kolsvart. Kanske borde den rida på modeboken och kallas Göteborg noir ...?

Rent krasst vill jag ha något med direkt anslag. Som väcker lite obehag men också nyfikenhet och jävlar anamma. Förslag emottages tacksamt!

Uppdatering: Ungefär såhär blir början. Tre kvinnor med olika relation till en och samme man. En man som inte är särskilt snäll. *Eh, har jag fastnat på ett och samma tema kanske* Olika sätt att tackla relationen och resultatet av dessa sätt. Detta är dock inte uppföljaren till min första. Denna är helt fiktiv.

Misslyckad

Jag skulle ju koka slånbärssaft. Jag kokade och kokade. Något gjorde jag tydligen fel, för det blev inte saft. Det blev gelé. Till sonens stora glädje, han älskar gelé. Men något surare och liksom t o r r t i smaken, det får man leta efter.