På drift mot Idaho

Försöker titta på en av mina favoritfilmer från mina unga vuxenår: My own private Idaho. Mitt vuxna vuxenjag klarar inte många minuter innan jag gråter över livets jävligheter. Jeez, kan jag inte slappna av någonsin igen vad gäller orättvisor? Rycka på axlarna och se dramaturgin och de fina skådespelarinsatserna istället? Försöker lätta upp stämningen här hemma genom att sätta på ett avsnitt av satc istället. Jaha, våp och jakten på manlig bekräftelse. Men igen: Jeez, slappna av Hanna! Vad är safe att titta på? Modig, den tittar jag på istället, då mår jag nog bra igen.

Enda filmen jag tyckt att Keanu Reeves varit bra i förresten. River Phoenix var dock bra i allt. Så tänker jag på hur sunkigt och avigt det kändes att stå och titta på den plats han dog på, utanför the Viper Room på Sunset Boulevard. Svart och sunkigt kändes det, så smutsigt. Så onödigt.

Modig var det, Hanna, rensa hjärnan nu!