Idén om att kunna gå in i drömmarna är inte ny, inte heller den om att drömmen består av flera olika skikt. Omöjlig kärlek är heller inte något nytt. Varför det fungerar så himla bra i den här filmen, det kan jag inte svara på. Någon vidare recensent är jag tydligen inte.
Inte en minut kunde man vara ifrån TVn, hjärnan fick arbeta på högvarv för att hänga med, men det var ett angenämt varv. Jag kan inte förstå varför the Matrix fick ett sådant genomslag medan Inception gick ganska spårlöst förbi. Här finns allt som inte fanns i the Matrix: Bra skådisar, ett manus med poäng, njutbara miljöer och en kärlekshistoria som man brydde sig om.
7 kommentarer:
Oj, det här var för svårt för mig!
Jag har sett den, men blev besviken (!).
Nämen, vilka konstiga prickar ni är ... ;)
Jag såg om den för några dagar sen! Love, love, love it!!! Jag gillar att den är oförutsägbar, som när det i början visade sig vara en dröm i drömmen. Sånt gillar jag.
Såg den för länge sedan och älskade! Finns fortfarande långt fram i minnet.
Jag tyckte den var riktigt bra! Kanske inte under tiden, för då var jag mest förvirrad...men sen efteråt, när det liksom var klart så tyckte jag den var toppen!
Maria, AI och Trillingnöten: Ni är inga konstiga prickar ni! Helt normala. :)
Jag tror jag ska se om den redan i helgen, det fanns vissa saker jag vill se igen ur ett rent redigeringsperspektiv.
Skicka en kommentar