Vem bloggar jag för?

När jag startade den här bloggen, så gjorde jag det som ett experiment för att se om jag kunde skriva kort och koncist, samt om jag kunde sätta rubriker som passade innehållet. Jo, det är sant. Ganska snart upptäckte jag att det var skoj att skriva om aktuella händelser och att jag fick skyhöga läsarsiffror efter att jag länkat till olika tidningar. Himla bra marknadsföring för min debutbok, tänkte jag, och la upp bilder och länkar till boken högt upp i bloggen så att nya läsare skulle se att jag skrivit en intressant bok. Det fungerade. Men så tog en massa tidningar bort möjligheten att länka till artiklar så att man blev synlig där, och då försvann mitt intresse för att jaga marknadsföring.

Jag tänkte att jag istället var tvungen att börja blogga om mitt skrivande, men det visade sig att det tyckte jag inte var så kul. Jag gillar att läsa skrivarbloggar, men inte att skriva om det hela själv. Förmodligen blir jag aldrig skrivarkurslärare även om jag skulle bli författare på heltid. Vem vill ha en lärare som står och gäspar liksom?

Så jag började blogga om min vardag, som en slags dagbok. Då kommer skrivandet in emellanåt men lika ofta blir det om annat jag skriver. Nu verkar det som om jag mest bloggar för min egen skull och då kanske jag lika gärna kan skriva dagbok i en vanlig/gammaldags dagbok?

Tills jag har bestämt mig delar jag en bild på min middag med er. Mellan varje pannkaka ligger det en smörklick.

Ja, jag åt upp alla.