fredag 30 augusti 2013

Verkligheten och overkligheten

Ser ni utsikten från min gamla swimming-pool? I ett bostadshus på södra Manhattan. Kanske ser ni inte utsikten, men ni förstår att den ligger högst upp i en skyskrapa och att den har glastak. En sak som man aldrig ser på bilder från skrapor over there, är att alla fönster är galet, g a l e t smutsiga. Så även detta glastak. Att putsa på ytan är något folk helst inte vill göra, men något jag inte kan låta bli. Någonsin. Kanske därför jag har lite ångest mest hela tiden och kanske därför jag gillar att hitta på historier som blir till manus.



*Sorteras under fredagsfilosofi.

4 kommentarer:

Kati sa...

åh, det ser härligt ut. :) Måste vara ännu ballare på kvällen när det är mörkt ute och alla ljus som lyser upp.

Lotta sa...

Nä, putsa fönster ser jag inte mycket av. Ibland, i en sån där hiss som går på utsidan.

Och det glittrar ju fint ändå på kvällen ;)

Gillar att du är så finurlig och tänker på så mycket bra som sedan blir härliga texter.

xo

mamman sa...

Ser härligt ut trots smutsiga fönster, visste inte att du simmade så högt upp :)

Hanna sa...

Kati: Jorå, kanske ballare än en förortsaltan men jag skulle ändå inte byta min gräsplätt mot den där skyskrapan!

Lotta: Haha, just det, glashissarna brukar ju faktiskt vara putsade! Och på kvällen ser man inte smutsen.

mamman: Ni var nog aldrig inne i den lägenheten va?