Älgörtssaft

Nu blir det matblogg igen. Ni som gillar att safta och sylta och fixa och dona med vad naturen ger er, här är ett recept till er. Älgörtssaft! Jo, ni läste rätt. Älgörten är den fjäderaktiga växt som ofta finns längs med diken och uppblandat bland mjölkörten mest hela sommaren. (Mjölkörten kallas också för rallarros och är tydligen ätbar. Jag har inte prövat.) I alla fall. Såhär i slutet (vill skrika rakt ut när jag nämner ordet "slutet") av sommaren är det älgörten och mjölkörten som håller vårt avlånga land färgglatt.

Här ett enkelt recept:

• 3 st citroner
• 2 liter vatten
• 2 liter strösocker
• 40 st älgörtsvippor

Gör såhär:

Tvätta citronerna ordentligt. (Bort med besprutningen.) Skala sedan med potatisskalare och skiva resten av citronen. Skär bort det vita. (Det vita ger en lite besk bismak, bort med det.) Blanda citronskal, citronskivor, socker och älgörtsvippor i ett kärl. (Klipp bort så mycket av stjälkarna som möjligt på vipporna, även dessa kan nämligen ge en besk bismak.) Koka upp vattnet och slå över. Blanda och ställ svalt. Blanda lite då och då så att sockret löser sig. Efter fyra dagar är saften klar. Häll upp i frysförpackningar och karva loss en bit när du behöver ett glas saft. I frysen klarar sig saften till nästa sommar och eftersom den är frusen behövs inte konserveringsmedel och dessutom blir din saft naturligt iskall. Bra va?

Smaken blir som en blandning mellan mandelmassa, 7-up och kola. Yum!

*Den som glömmer ta ett kort på de fina vipporna publicerar istället ett kort på vad som blir kvar när saften är klar.*