Idag fick jag låna Det lilla huset i Stora skogen, av en kompis. Den började jag läsa för sonen som godnattsaga precis ikväll och råkade ut för en märklig reaktion. (Det var jag som reagerade alltså, inte sonen.) Visserligen är jag lite för stressad just nu och lite för många förändringar sker och jisses vad livet är tungt och yadayada, men ändå: Att börja skratta hysteriskt av en barnbok samtidigt som man gråter lika hysteriskt?
2013: Sonen, 9 år, har egen TV, egen dator, egen surfplatta, egen telefon, tusenmiljarders legobitar, två egna rum, diverse andra tekniska attiraljer, äter sig mätt tre gånger om dagen och har en mamma som trots heltidsjobb och långa transportsträckor, kan umgås kvalitativt två timmar om dagen med sitt barn.
1880: Laura Ingalls har en leksak. En majskolv. Majskolven heter Susan.
Kontraster.
HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
8 kommentarer:
Verkligen kontraster! Materiellt, näringsmässigt OCH kvalitetstid med sina föräldrar är något som många, många barn har idag. Stor skillnad från förr. Det materiella är nog det som gör oss minst lyckliga när man väl tänker efter. I alla fall har jag fått erfara det då vi flyttat över Atlanten ett antal gånger. Det viktigaste får plats i flygstolen bredvid :)Det andra är lätt att ersätta!
ja, verkligen.
Det var ju dessutom så att hela familjen arbetade dygnet runt med att få ihop sin överlevnad. Allt hela tiden på naturens villkor. Som vi på nå't sätt har glömt av nu hur man gör. Också värt att tänka på tycker jag.
Älskade den boken!! Har hela serien. Och vill läsa om den, nu.
KRAM
Språket är förvånansvärt modernt dessutom. Och SÅ intressanta!
Men du. SÅ SJUKT. Jag var just och hämtade barnen hos svärföräldrarna och såg hela serien i en bokhylla. Tog med mig första två och ska börja läsa för stortjejen ikväll. Galet sammanträffande! LÄNGTAR.
Det är nå't som ligger i luften. :) Har gråtit en skvätt till, för i detta kapitel vi läste idag, fick Laura en trasdocka i julklapp.
Ja herregud, vilken skillnad! Läste alla de böckerna som liten. Älskade dem. Hade varken eget rum eller en massa annat, men kontrasterna var ju enorma redan då.
Skicka en kommentar