VAB och VAF

Vi kör både vård av barn och vård av förälder här hemma idag. Taggtråden har filats av, men mein gott, vad en kan må dåligt ändå. Son och mor tog den ohängde vovven till skogen bakom huset och den ohängde vovven sprang bort och åt en massa skit och sonen grät för han trodde att vovven skulle dö och den sjuka mamman tog det hela med ro och tänkte att jaja, dör han så dör han och sedan gick vi hem. Då grät lill-husse för att mamman nog trots allt inte älskade honom och den sjuka mamman tänkte att jag dör nog lite nu, vill bara lägga mig i sängen men så kom jag på att snälla mormodern är på väg för att ta hand om en elektriker medan jag ligger i sängen och då fick jag lite kraft att trösta pojken och jag tror att jag fick honom att förstå att den här mamman aldrig kan sluta älska sitt barn. Kanske trodde han mig, nu ligger han framför TVn och själv ska jag lägga mig under ett täcke och försöka att inte må illa.

Så går en måndag och kommer aldrig åter.