onsdag 7 september 2011

Uppoffringar

Dollys The Sacrifice fick mig att gå i spinn i Scandinavium förra helgen. Så fin. Så sann. Just det här med uppoffringar, det är något jag känner att min generation inte är villig att göra. Och om vi ändå gör det, då ska det klagas om det. I all oändlighet. Vill man ha något så får man försaka något annat. Det är helt ok. Om det inte är så att man försakar sina barn in absurdum för att istället göra något annat. Då kanske man istället skulle ha försakat att sätta dem till världen överhuvudtaget. *Oj, nu blev jag alldeles för privat istället för personlig. So sue me.* (Det är nu som de läsare som inte läst min debutroman inte förstår någonting. Det är ok det också.)


Och om man inte hör vad hon sjunger, här kommer texten:

Well, I've sacrificed time with family and friends
Gave up vacations for work without end
24/7, 365
But I was willing to make the sacrifice

But empty or full, I've carried my pale
You don't drink the water if you don't dig the well
Through blood sweat and tears I have built a good life
But it didn't come without sacrifice

But I was gonna be rich no matter how much it cost
And I was gonna win no matter how much I lost
All through the years I kept my eye on the prize
You ask if it's worth the sacrifice, the sacrifice

I think about Jesus and all that he gave
And the ultimate sacrifice that he made
He is my strength and my guiding light
And he's taught me that nothing's without sacrifice

I was gonna be rich no matter how much it cost
And I was gonna win no matter how much I lost
I wanted success and, brother, I've paid the price
And, yes, it's been worth the sacrifice, the sacrifice

I was gonna be rich no matter how much it cost
And I was gonna win no matter how much I lost
Grindstones and rhinestones have made up my life
But I've shined like a diamond through sacrifice

I was gonna be rich no matter how much it cost
And I was gonna win no matter how much I lost
But I hope God will tell me, 'Well done, my child
You've won your reward through your sacrifice, the sacrifice'

The sacrifice
But sometimes I wonder in the still of the night
Is it really worth the sacrifice
I've often laughed and I've often cried
I've often failed but I've always tried
I made the sacrifice

2 kommentarer:

Frida Åberg sa...

Oj, vilken bra text! Hon kan...

Ja, detta är svârt. Jag kan ocksâ känna att det klagas en hel del bland 70-talisterna. Framför allt märkte jag det när jag bodde i Norge, hur mycket vi klagar alltsâ. Jag försökte "bonda" pâ fikat med lite klag och de fattade ingenting. Jag fick skärpa mig omgânde :).

Jag tror att vi är generationen som tror att det verkligen är möjligt att fâ allt utan att betala nâgot. Jag märker det pâ mina vänner och mig själv, men kanske främst hos kulturfolk och skribenter. Tex Maria Sveland, som jag sà gärna skulle vilja gilla, men inte gör. Kvinnokamp blir klagkamp (kramp).

När jag tänker pâ din kamp och allt det som du var tvungen att offra (lâter fulare än sacrifice), sâ blir jag inspirerad. Det är riktig kamp :).

Hanna sa...

Jafyfan vad jag offrat. Pardon my french. Numera är dock livet i balans igen.

Älskar Dolly!