onsdag 9 mars 2011

Funderingar kring utgivning

Jag gjorde ju en book-swap förra veckan. Med Carita som skriver om nyhetschef Adrian Debutsky i Helsingfors. Hans tidning skriver i denna bok (hon har gett ut fler om Adrian) om en seriemördare som ger sig på homosexuella. Carita har, liksom jag, gett ut sina böcker på egen hand. Detta efter att, liksom jag, blivit refuserad av några förlag och inte orkat vänta på fler svar. Man vet när man skrivit en bok som håller. Framförallt vet man att alla böcker har en läsekrets. Det gäller bara att finna denna. Boken "Uppdrag utrotning" är välskriven och har en god berättelse. Varför har den inte fallit de etablerade förlagen i smaken? Jag är särskilt imponerad över dialogen. Den är så lättflytande och trovärdig. Här har jag något att lära. Dialoger är det svåraste tycker jag.

Samtidigt som jag läste denna bok, har jag även läst "Drottningen vänder blad". Enligt baksidesrecensionerna ska den vara fantastisk, årets roligaste bok samt en briljant satir. Själv irriterade jag mig på tempusändringarna som inte hade någon som helst relevans, utan uppenbarligen var ett resultat av dåligt redaktörsarbete, samt det faktum att sida efter sida handlade om samma sak. Beskrevs med samma ord. Historien ledde inte heller framåt. Ändå har den givits ut på engelska och finns i svensk översättning. Varför? Vari låg det fantastiska? Den briljanta satiren och det roliga, var briljant och roligt på första sidan. Man behöver inte upprepa samma ord i 122 sidor och tycka att det är lika fantastiskt och briljant för hundrade gången.

Jag drar till med en gammal sanning: Smaken är som baken. Detta gäller naturligtvis även för lektörer som granskar manus för förlagen. Det som jag gillar, är någon annans största hatobjekt. Och vice versa. Till alla er som vill ge ut en bok men som får refusering efter refusering: Misströsta inte. Vi hittar vår läsekrets förr eller senare. Och jag är gärna med och bildar något slags book-swap med ännu fler, allt för att nå ut och för att hjälpa varandra med marknadsföring. En annan detalj som var intressant med bok-bytet var att jag fick känna på ett annat tryckeris papperskvalitet och omslag. Ännu ett skäl till att byta egenutgivna böcker.

4 kommentarer:

vally sa...

Allt är perfekt med din bok.
Stilstorlek, papper och format. Man får också en behaglig fysisk kontakt när man håller i den.
Sist men störst är läsupplevelsen den ger.

Sofie sa...

Är det en deckare, Uppdrag utrotning?

Hanna sa...

Vally: Tack för komplimangerna! Ja, jag tycker papperskvaliteten kändes väldigt trevlig när jag valde. Kanske hade jag kunnat välja en lite mindre textstorlek, men tror att det ändå är bäst med storlek 12.

Sofie: Ja, det är en deckare, men ingen läskigt detaljerad. Mycket välskriven, jag rekommenderar!

Carita sa...

Tack Hanna för dina fina ord om min bok. Jag blev faktiskt lite rörd. Det känns som om någon talar illa om ens barn (fastän jag inte har några), om de säger nåt skit om din bok.
Så när man får beröm blir man varm om hjärtat. Vad andra tycker om mina böcker kan man läsa på www.debutsky.fi. Tar gärna emot dina åsikter också där :-)

Själv har jag kommmit till sidan 54 i din bok som jag nyss började läsa. Före det läste jag Alex Schulmans hyllning till Amanda Widell och dottern Charlie. Munter läsning!

Dialoger, ja. Dem älskar jag att skriva och att läsa. Jag tycker de är lätta att formulera och att de ger berättelser flyt.

Ditt beröm gav mig inspiration att fortsätta med Adrian del III, så jag kommer nog att skriva under helgen.

När jag läst hela din bok ska jag återkomma med en liten recension :-)