Tiden går så långsamt när man tittar på den

Hahaha, vilken skruvad story! När jag först läste om boken kunde jag inte låta bli att tänka att den nog inte var något för mig. Förlossningsdepression och bebisar, så inte min grej liksom. Men så träffade jag Josefine och det ena ledde till det andra och det var ju himla tursamt! Det här är ingen tung bok, trots att mamman släpper sin nyfödda dotter från sjunde våningen och trots att dottern är på väg att dö genom hela boken samt att det uppdagas otrohet lite här och var. Språket är så himla härligt syrligt att jag inte kan låta bli att älska den. Humorn, precis i min smak!