lördag 7 september 2013

Mörka platser

Alltså, jag lovordade Gillian Flynns Mörka platser, för några dagar sedan. Nu när den är slutläst?

Hmm ...

Om ni känner ett överdrivet behov av att läsa en mörk historia utan ljusglimtar och där man förstår ganska tidigt vad det är som har hänt, så visst, gör det. Men annars kan jag inte riktigt se varför denna bok ska bli läst. Och då är den lovordad till höger och vänster, på TV, tidningar och på bokbloggar. Den är välskriven, det är den, och översättningen är bättre än många, men ändå liksom, men ändå. Vill man läsa en alltigenom dyster bok bara för att språket är bra? Inte jag.

3 kommentarer:

Astrid Ahlberg sa...

Just denna har jag liggande som ljudbok lånad från biblioteket. Tack för recensionen, låter INTE som nåt för mig, finns ju så mycket annat att läsa!

Trillingnöten sa...

Helt dyster? Låter inte alls så kul. NÅT måste ju få lysa upp liksom...

Hanna sa...

Astrid: Ja, med tanke på allt som finns att läsa, så kan du hoppa över den här. Om du inte råkar vara en sådan som läser och lyssnar på böcker för språkets skull. Eller om du gillar mörker. Massivt mörker.

Trillingnöten: Ja, jag tycker också det. Visst behöver böcker inte sluta lyckligt, men någonstans mellan början och slutet kan jag tycka att en strimma ljus kunde få sippra igenom.