måndag 19 november 2012

Språkfunderingar

Funderar lite över språket (som så många gånger förr ...) och hur vi använder det. Svenskan är ett språk som medger femininum och maskulinum. Inte bra, säger många. Då görs en uppdelning mellan könen och det är negativt bestämt om det är feminin form. Menas det. Som kvinna blir jag förödmjukad av detta resonemang. Det är inte på något sätt fel eller negativt att vara kvinna i min värld!

När vi tar bort ord som lärarinna och istället säger lärare rätt över, ja, då identifierar vi alla som maskulinum. I rättvisans namn hade vi lika gärna kunnat göra oss av med maskulinumformen och istället kallat alla för lärarinnor. Det är inte genusmarkörerna som måste ändras, det är vår värdering av desamma.

Jag känner dock att jag arbetar i motvind vad gäller den här delen av språket.

Undrar när vi får höra att kronprins Victoria och prins Daniel får tillökning. Eller när prins Madeleine gifter sig med sin finansvalp.

2 kommentarer:

Sofie sa...

LOL! Jag håller med dig det börjar gå för långt.

Hanna sa...

Tack, då är jag inte ensam, känns skönt. :)