Har man tur så har man föräldrar med en vinterbonad stuga. Långt borta från all ära och redbarhet. Eller, i alla fall tillräckligt långt borta för att jag inte ska kunna ödsla tid på internet, shopping, fika och andra livs(o)nödvändigheter. Nä, för nu skulle jag ju bara redigera. Och det har jag gjort, jippi! Stora macheten plockades fram, sentimentaliteten lades åt sidan, och vips, så har jag äntligen fått något slags struktur på Fredrik och de tre kvinnorna.
Utsikten från skrivarlyan:
Jag tog en liten sväng, ganska lång, och såg mig omkring. Mollösund är ju galet fint och på vägen åkte jag tydligen igenom Sveriges första landsvägstunnel. Sedär:
Högarna. Som numera endast bara är
en hög. Sjuttio (!) sidor kortare än när jag åkte iväg i lördagsmorse. Heja mig!
6 kommentarer:
BRA JOBBAT! JAG FÅR VÄL ANVÄNDA VERSALER IDAG EFTERSOM JAG PÅ EN BLOGG LÄSTE ATT DET ÄR CAPS LOCK -DAGEN IDAG, HAHA.
Är du på västkusten? Grattis! (jag är från Fjällbacka, därför måste jag gratulera alla som befinner sig norr om Göteborg och söder om Strömstad.
Usch, versaler. Kommer ihåg min första mobiltelefon, jag förstod aldrig hur man gjorde om mellan versaler och gemener, och SKREK i alla sms ... ;)
Jajemen, här bos det på väskusten minsann. Där himlen aldrig är blå och det blåser från sidan. Men bästkust är bästkust. :)
Heja! Riktigt bra jobbat! Vill läsa NU!
Wow, sytti! Hvor mange sider var det før?
Det var 200 från början, nu 130. :) (Tätt skrivet, så i bokform är det nästan det dubbla.)
Skicka en kommentar