Nu har jag läst klart Desirée Fredlunds My. Det är en nätt liten bok i formatet och så himla fint satt inuti. Jag blir riktigt avis. Men jag lär av mina egenutgivande vänner och tänker minsann sätta min nästa bok med My som förlaga.
Nåväl. "My" har flera paralleller till både Marianne Cederwalls "Svinhugg" och Maria Ernestams "Kleopatras kam". Med en stor skillnad: När jag läser "My" skrattar jag högt! Mest åt Dunder, en hund med många åsikter. Men också åt polismannens förundran och de härliga beskrivningarna av desamma. Jag tänker flera gånger att om Kittyböckerna hade skrivits för vuxna kvinnor, så är det precis såhär de skulle vara. Så måste jag fnissa alldeles i slutet av boken där Desirée skrivit in just en referens till nämnda böcker. Mitt i prick, kan man säga.
Så nu är det bara att vänta på nästa bok om My, och nästa och den efter det. För här tror jag verkligen att Desirée kan få till en bra serie med många läsare!
HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
10 kommentarer:
Jag har faktiskt inte läst Kitty, men My låter ju ändå kul!
Jag läste oxå ut den idag! Vuxen-Kitty är en mycket bra beskrivning! Ska skriva om boken på bloggen inom kort jag med :)
Det låter helt underbart, jag ser fram emot att få läsa den snart. Ska bara läsa ut Nära dig först.
Hoppas att du har en riktigt skön och fridfull jul!
God Fortsättning alla tre! Anneli: Då har du att se fram emot små förtjusta fniss och ett härligt tempo!
Å tack :)
Å vad roligt det låter. Ser fram emot att läsa My jag också!
Ja, den hade helt klart sina förtjänster!
Vad kul att höra! Jag har inte hunnit läsa en enda rad ännu, men ser fram emot det!
Läste själv precis ut boken och eftersom jag inte själv varit någon kittyfantast så drog jag inte de parallellerna. Det jag däremot såg var en uppvuxen pippi.
Helt underbar bok i alla fall :)
Joanna: Jag mailade dig om din resa, har du fått det?
Perny: Pippi-liknelsen är också bra tycker jag. Läste precis din recension. :)
Skicka en kommentar