torsdag 1 december 2011

Bergsprängare

Ett inlägg hos Onekligen fick mig att vandra längs med Memory Lane en stund. Visst har jag fotograferat TVn några gånger. Senast faktiskt nu i höstas, fast då var det en outift från Sex & the City som jag ville föreviga. Nåväl, hennes inlägg fick mig att tänka på hur det var att vara tonåring dåförtiden. Innan CD-skivorna. Innan Spotify. Då, när man gjorde blandband. När kassettbanden trasslade sig och man köpte särskild tejp som man lagade dem med. En skalpell och tungan rätt i mun var vad som krävdes. En blyertspenna att rulla tillbaka bandet med. När man sedan spelade kassettbandet igen så hördes det nästan inte var man hade lagat bandet. Jag blev nostalgisk när jag tänkte på min bergsprängare. Som jag krampaktigt höll upp mot den enda högtalare (vi snackar mono-ljud, vet man ens vad det är nuförtiden?) som fanns från TVn för att spela in, håll i er, Shakin' Fredrik ... Ljudet svajade, men jag var glad ändå.

3 kommentarer:

Anneli sa...

Det var tider det! :) Det kanske inte var något vidare ljud att lyssna på och lite bökigt var det alltid, men oj så roligt det var! :)

mockapocka sa...

Ja jisses vad man kämpade. Då förtiden var det verkligen både en sport och ett hantverk att få till en lyckad blandning på bandet.
Jag har kvar alla mina band. Drygt 200 med tillhörande böcker. Jag numrerade alla band och förde kartotek över alla låtar. Spelade aldrig över en bra låt för jag tänkte att jag säkert skulle vilja höra den en vacker dag. När jag nu tar fram och lyssnar på ett band åker jag DIREKT tillbaks till en viss tid och plats. Minnena sköljer över mig. Det är helt underbart. Oftast. Jag var väldigt ofta olyckligt kär... ;)

Hanna sa...

Jag sökte efter Modern Talking på YouTube och fick knappt upp något. MT, åh, det var musik som gick rakt till hjärtat det!