Jag frågade min mamma om hon ville läsa igenom det jag hittills skrivit på mitt barnmanus. Hon tackade glatt ja. Efter ett tag sa hon att det var alldeles för läskigt för att vara en barnbok. Läskigt? Jag stod frågande. Ja, svarade hon, någon ska ju dö. Någon blir ju förgiftad. Va? Sa jag, och undrade vilket manus jag egentligen gett henne att läsa. Jodå, det var mitt barnmanus.
- Det är väl inget gift i den? sa jag.
- Jo, det där de hittar i den lilla asken i sekretären.
- Men, det var ju bara ett meddelande på en lapp ju?
- Jamen, fortsatte hon, någon ska ju dö ju, det är för läskigt.
- Va? Sa jag igen. Den enda som dör är en tant på 105 år och även en stare som grannens katt Sixten hoppar på. Det är väl inte så himla läskigt?
Det visade sig att hon blandat ihop förutsättningarna för mitt vuxenmanus och mitt barnmanus och läst texten utifrån det. Tro tusan att det blir läskigt då. Fel förutsättningar ger ju helt olika sätt att läsa en text. Och så gick det upp för mig hur oerhört viktig baksidestexten är. Inte skriva på baksidan att någon dör, då blir det en läskig bok. Skriva på baksidan att ett mysterium ska nystas upp? Ja, det tror jag fungerar bra. Låta mamman fortsätta läsa manuset? Nix.
HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
10 kommentarer:
Haha! Ser fram emot att läsa den här barnboken :) Ska den ha bilder oxå? Vilken åldersgrupp?
Det blir bra och jättespännande. Och nu, Hanna, har det kommit lite snö.
:-)
DT: Kanske blir det en sådan där bok med en bild på var femte sida. Åldersgrupp 9-12 tänker jag mig.
Vally: Va, har ni snö i Landvetter? Jag är i Mölndal just nu och här bara regnar det och är flera plusgrader.
När kommer den vara klar? När kommer nästa roman för vuxna, den är klar har jag för mig?
Haha, det gäller att välja sina feed-backläsare noga.
Fast å andra sidan är ju varje läsare unik med sin egen tolkning så det är väl alltid svårt att veta i förväg.
Ja tänk så olika man kan uppfatta saker och ting beroende på inställning.
Sofie: Tja du ... När är den klar? Förhoppningsvis i januari, men vem vet. Nästa vuxenroman vill jag ha helt klar innan maj så den kan presenteras för bokinköparna som höstnyhet.
Allt är en fråga om inställning, oavsett vad det är. Så vis har jag blivit. ;)
Det låter mycket spännande, med eller utan död :)
Vaa! får jag inte läsa mer :(
Mamman: Nix, du får vänta tills jag har redigerat.
Skicka en kommentar