Jag läste en artikel om att föräldrar som bär sitt spädbarn i bärsele med ansiktet vänt bort från förälderns kropp, är grymma och själviska. Barn ska tydligen bäras med sin kropp mot förälderns kropp tills dess att barnet blir ett år. Minst. Detsamma gäller barnvagnar. Då växer barnet upp till en trygg och harmonisk människa. Min son kommer p.g.a. detta att växa upp till en oharmonisk och otrygg kille. Han har nämligen aldrig blivit buren med sin lilla mage mot min byst i bärsele. Hans vagn var också vänd ut mot folkmassan.
Eftersom jag försökte vara en god mor, och hade läst att det var rent förkastligt att ha en vagn som var vänd bort mot föräldern, så försökte jag ha en där sonen hela tiden kunde ha ögonkontakt med mig. Jag försökte också bära honom på r ä t t sätt. Vem vill blir betraktad som en dålig mor?
Men hörni, vilket är mest bekvämt: Att hela tiden vara tvungen att vrida huvudet åt ett eller annat håll och dessutom aldrig kunna se den som pratar med sin mamma, eller att kunna vrida huvudet som man vill och dessutom kunna kommunicera med den som mamma pratar med? (Jag snackar inte spädbarn utan styrsel i nacken.) Min son protesterade å det grövsta mot att behöva sitta i en obekväm ställning och var dessutom redan från början väldigt social och ville se, höra och smaka på den som pratade med mig. Likaså lät han mig tidigt förstå att han inte ville åka bakåt. Han vred hela sin lilla kropp i konstiga ormställningar för att kunna blicka framåt. Åtskilliga gånger föll han eftersom kroppen kom i obalans. Skrek, gjorde han också. Sagt och gjort, han fick en annan vagn. Lugn och glad.
Jag tror att det är livsfarligt att gå på alla dessa rön om hur barn ska ha det respektive inte ha det. Du känner själv ditt barn bäst, lyssna på vad barnet vill och se vad som fungerar för er!
HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
7 kommentarer:
Om jag får barn ska jag försöka stänga öronen inför alla råd som man tydligen sköljs över med!
Hur kan de veta, undrar jag med? Jag har alltid surat över vagnstjafset. Dåligt samvete har jag ocksá haft, för att sonen fick ligga i vagn vänd bort från mig. Jag hatade det men hade inget val för på den tiden fanns det inga andra vagnstyper i USA. Det måste helt enkelt finnas vettigare ämnen att ondgöra sig över.
I synnerhet som många råd också motsäger varandra! Det är ju rena djungeln, out there.
Jag har mânga gânger tröstat/lugnat oroliga mammor som fâtt höra hur dâliga föräldrar de är om de inte gör det ena eller andra. Det är terror tycker jag, och jag undrar ocksâ lite konspiratoriskt i vems intresse det ligger att komma ut med dessa "rön". Med tanke pâ att större delen av forskarna är gamla gubbar skulle jag inte lyssna alltför mkt. Man kan fâ fram signifikanta resultat pâ det mesta, men vad hjälper det när bebisen har behov av annat?
Stâ pâ er mammor, säger jag.
Frida är klok som en bok. Det värsta är väl att auktoriteter som läkare och BVC-personal tar till sig alla nya rön och basunerar ut dem som om de vore absoluta sanningar. Osäkra föräldrar ser sig tvungna att följa dem för att inte vara dåliga mammor och pappor, även om jag misstänker att mammor utsätts i bra mycket högre grad.
Vissa saker är direkt livsfarliga och det bör man få upplysning om. Men resten är generaliseringar, kvalificerade gissningar och rent jäkla dravel. Den ena generationen varnas för att ta upp barnet för ofta. Den andra ska ha barnet mot kroppen 24/7. Den ena generationens barn klarar sig med tre veckors bröstmjölk (eller ingen bröstmjölk alls). Den andra generationens barn ska ammas tills de är fyra år. Hur går det ihop? Svara mig på det den som kan.
Sofie: Stänga öronen är klokt!
NYC-mamman: Jag tycker du kan sluta upp med det dåliga samvetet omedelbart!
Nilla: Man slås verkligen av att det ofta sägs emot sig själv vad gäller sådant här.
Frida: Jag hemfaller gärna också åt konspirationsteorier. Vem tjänar på detta?
Maria: Tyvärr har jag blivit mest ifrågasatt av kvinnor vad gäller ex.vis amningen. Alla ALLA har en åsikt om detta och alla ALLA har rätt och vill gärna basunera ut detta. (Annars tycker jag att kvinnor är bra mycket bättre på att stötta varandra än vad media försöker ge en bild av. Men stort undantag vad gällde amningen.)
Vi får inte glömma att vi (förhoppningsvis fortfarande) har både intuition och instinkt. Lita på den!
Skicka en kommentar