fredag 11 juli 2014

Pappa Paparazzi

Jag har ju skaffat Instagramkonto, som sist i världen, men det hör inte hit. Det visade sig vara roligare än jag först trodde och jag spann loss. Vi var på landet, sonen och jag, och löjlade oss med en peruk. Självklart tog jag fram nya mobilen och brände av några foton och lade glad i hågen ut dem på Instagram. Solen bländade mig och jag såg inte helt klart. Det jag såg när jag sedan kom in och bläddrade bland mina bilder ... Då var det tydligt. Den där blicken hos någon litelite på sin vakt, som försöker se avslappnad ut och titta in i kameran, som vet att den inte kommer undan, det är bara att härda ut. Den där blicken vi matas med i media, den på kändisar som paparazzis kör upp kameror i ansiktet på titt som tätt. Så såg han ut, kärleken i mitt liv, och det var jag som framkallade den där blicken.

Debatten om barn på sociala medier handlar om vad de kan tänkas vilja/inte vilja att vi lägger ut om dem, och självklart om pedofili. Men jag undrar jag, hur många barn blir utsatta för övergrepp dagligen, av sina föräldrar, fastrar, kusiner, vänner? Just i det ögonblicket som bilden tas, hur känner de då?

När jag var barn togs det foton vid högtidliga tillfällen som födelsedagar och jular, släktträffar och skolavslutningar. Vi var alla glada och tyckte det var spännande att vänta några veckor på att få se resultatet, hade man skrattat fint eller hade man råkat blunda? Eftersom det inte gick att radera bilder i kameran och ta hur många som helst för att sedan välja den finaste, så var man noga när man tog, och det togs inte så många. Särskilt det där sista: Det togs inte så många.

Idag blir våra barn utsatta för det som kändisar fasat för i hela vår moderna tid: Paparazzis. Men den här gången är det mamma och pappa som är bovarna.

4 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Har du frågat din son vad han känner? :)

Hanna sa...

Självklart. Han tycker inte om det. Men hur många frågar sina barn, och hur många har liksom gett upp? Tycker ofta att föräldrar idag oftare står med en telefon mellan sig och sina barn än inte.

NEWYORKMAMMAN sa...

Jag tror att de flesta barn idag inte bryr sig så mycket. Det är vi vuxna som som inte kan vänja oss vid tanken på den nya tekniken. För barnen är det vardagsmat. Att bli fotade i normala och roliga situationer bekommer nog inte de flesta. Sedan tycker jag absolut att vuxna ska lägga undan telefonen och umgås med sina barn istället. Ta ett kort och lägg bort telefonen. Passa inte på att kolla FB samtidigt. Jag övar på att vara utan min telefon när jag är med mina barn. Jag befinner mig på ett tidigt stadium:-).

Hanna sa...

Tycker mig även se barn som tycker att allt ljus ska vara på dem , så som det ofta också är m kändisar. Eller så är jag överkänslig och överanalyserar, så kan det också vara.