HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
fredag 18 november 2011
Riktigt gammal
Alltså, visst är det häftigt hur gamla träd kan bli! Den 500 år gamla TV-eken i Stockholm ska sågas ner. Man menar att den är angripen av någon röta och är en fara för allmänheten. Och det måste man ju faktiskt tänka på, det måste man. Men, ekar är skyddade och det råder delade meningar om hur dålig eken egentligen är. Mitt förslag är att man gör något slags stängsel runt istället och låter den stå kvar. Betänk att det här är en ek som funnits med sedan Henry VIII dödade alla sina fruar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det var ju onekligen ett coolt perspektiv. Med det argumentet är det ju givet att eken måste stå kvar. Det kan vara värt att någon liten tant (jag?) som bara är en sjättedel så gammal får en gren i huvudet om några år! :)
Joanna: Jag antar att du välvilligt går in och tar på dig det juridiska ansvaret istället för Stockholms Stad, när "tanten" får 250kg trädgren i planeten, och avlider? Eller när en morsa med barnvagn skriker ut sin ångest över att hennes 5 månader gamla tvillingar i barnvagn ligger krossade under en nedfallen del av stammen, med en vikt om kanske 1-2ton. Då kan du ju stå där och berätta om Henry om du vill...
Hälsningar från en trädkramare som faktiskt jobbar i utemiljö-branchen och älskar träd. /Calle E
Calle: Jag är ganska säker på att både Joanna och jag var lite skämtsamma vad gäller just den delen om Henry ... :)
Calle E: Det var NATURLIGTVIS skämtsamt skrivet, för jag skulle aldrig erbjuda mig att få en gren i huvudet frivilligt och jag tog ju på mig tantrollen i kommentaren. Den behöver inte ens väga 250 kg för att jag ska tycka att det är en dålig idé.
Jag tyckte det var uppenbart att det var skrivet med glimten i ögat redan genom orden och med smileyn på slutet trodde jag att jag undanröjde alla tvivel.
Så var det tydligen inte och det det får jag be om ursäkt för.
Tack, Hanna, för att du förstår att jag skämtade, för det var ju trots allt en kommentar till dig och ditt inlägg på din blogg jag skrev, även om det gläder mig att du har många läsare som gärna engagerar sig!
Man ska inte behöva be om ursäkt för att man skämtar.
Vad blir det kvar då!?
Det är på sin plats, att den, som missförstår, ursäktar sig.
Men, jag förstår naturligtvis, att det ligger ironi i din ursäkt.
Vad är det med folk egentligen...
Ibland är det svårt att i en skriven text få fram att man skämtar, men i just det här fallet var det väl skriande uppenbart, både i inlägget och i kommentaren ...
Ja, herreminje, vad är det med folk??? Jag skrattar och skakar på huvudet...
Kram!
Skicka en kommentar