tisdag 26 april 2011

Skylla sig själv

Idag rapporterar G-P om en kvinna som fått sin identitet kapad på Internet. Kvinnan har bloggat om sitt liv, sina tankar och sin familj. Med inläggen har hon publicerat bilder. Dessa har sedan en annan kvinna laddat ner och öppnat ett Facebook konto där dessa använts som hennes egna. Kvinnan med bloggen känner sig naturligtvis kränkt. Så har då G-P ringt upp en psykologiprofessor som ska uttala sig om vad som kan ligga bakom en sådan här kapning. I en kort mening berättar han vad detta kan vara. Sedan går han vidare till att säga att kvinnan med bloggen egentligen får skylla sig själv som har lagt ut så mycket personlig information i sin blogg. Ursäkta? Nej, herr professor, det är aldrig offrets fel. Det är alltid förövarens fel. Media kan ibland förvränga intervjuobjektens ord och jag hoppas att så är fallet här. En psykologiprofessor som menar att offret får skylla sig själv? Vad är detta för mentalitet och vad sprider detta för signaler till förövarna? Jo, att dessa går fria och att det inte är deras fel att ett brott begåtts, för folk får skylla sig själva. Alltid skylla sig själva. Brott lönar sig. Det vet jag av egen erfarenhet som brottsoffer. Och inte tänker jag skylla mig själv ett endaste dugg för att jag blivit utsatt för brott!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Det är givetvis aldrig offrets fel alltid förövarens, men ibland verkar det som vissa privatpersoner gör allt för offentliggöra allt om sig själva (var de är, ekonomi, familj osv. på internet? Varför vill man tex att tjuvar och kriminella ska få läsa om en, frivilligt? Det är lite som att lägga sig offentligt och sova på T-centralen, man kan bara hoppas att ingen tar ens id-handlingar och pass. Vi kommer kanske(troligtvis aldrig) i framtiden ha ett samhälle då inga brott begås men tills dess är det nog bäst att inte lägga ut privata detaljer eller handlingar på internet. Stjäla identiteter är inte ovanligt i tex. USA. Råkar man ut för det får man tyvärr mer än psykologiska problem, ofta ekonomiska eftersom bank-konton länsas.

NEWYORKMAMMAN sa...

Man är inte anonym pâ nätet! Allt man gör finns här och kan kopieras och spåras och förvrängas. Inte ens email man skickar pâ jobbadressen är privata (varför skulle de vara det).
En blogg har man inte för att offentliggöra sig själv, tror jag, utan för att man vill skapa en kontakt och anknytning med omvärlden som är omöjlig att fâ annars.
Det är naturligtvis inte roligt det som Âsa har blivit utsatt för, men jag blir förvânad, kill me now, över vidden av brottet. Det är ju trots allt inte mycket som har hänt. Nâgon har låtsats vara Åsa på Facebook, av alla ställen. Måtte vara nyhetstorka I Sverige.
Det är naturligtvis inte hennes fel, absolut inte. Jag tycker inte heller att hon får skylla sig själv. Hon ska vara glad att det inte är värre kanske?
Brukar det inta vara något skumt med sådana här företeelser, typ att förövaren vill hämnas och därför känner sitt offer? Får vi någonsin veta tro?

Hanna sa...

Alla vet väl vid det här laget att allt som läggs ut på Internet kan kapas av någon som man själv inte vill ska göra det. Men att säga att man får skylla sig själv, nej, det kan jag inte hålla med om.

Begreppet kränkning tolkas utifrån offrets egen känsla. Någon annan än Åsa kanske inte hade känt sig kränkt och då hade det inte heller varit något brott. Däremot tycker jag att vi alla har ett ansvar gentemot våra medmänniskor, att inte göra sådant som vi tror kan såra eller uppfattas som kränkande.

Kanske var inte förövarens uppsåt så himla grovt i detta fall. Men som sagt, det är offrets egen känsla av kränkning man utgår ifrån. Fast jag antar att det är förmildrande omständigheter om förövaren inte haft uppsåt att kränka. Fast jag är inte helt säker.

En blogg har man ofta för att ha en dialog med andra, eller hålla kontakten med andra som man inte bor så nära. Det måste man kunna få ha utan att tänka att någon kan använda det i brottsliga sammanhang. Annars försvinner hela idén med sociala medier.

Anonym sa...

Har Åsa frågat sina barn om de vill att deras liv ska bli uthängt i sin mammas blogg? Förstår de vad hon har gjort? De verkliga offren här är ju Åsas barn! Hur ska de kunna lita på sin mamma i fortsättningen?

Hanna sa...

För underåriga barn gäller att vårdnadshavaren ska kunna använda sitt eget omdöme med vad som är passande att använda fotona till. Om vårdnadshavaren bedömer det som harmlöst att kommunicera med sina vänner genom en blogg, så är det ett omdöme som hon är berättigad till. Såsom alla vårdnadshavare. Detta är naturligtvis till men för många barn. Men så har det alltid varit. Barn är oskyddade från omvärlden, därför att det finns en vårdnadshavare som måste göra bedömningar åt dem. Vilken förälder/vårdnadshavare kan med gott samvete säga att de gjort allt rätt tills den dag barnet blir myndigt? Allt handlar om avvägningar. Men till syvende och sist måste det hela ändå handla om att offer inte är ansvariga för att det förekommer att förövare förgriper sig på dem på olika sätt.