När jag läste till jurist var det en hel del poliser som läste samtidigt. Flera gånger fick jag frågan om inte jag borde utbilda mig till polis istället för jurist? Jag tittade ner på min lilla kropp och slappa muskler och tänkte att det nog inte passade mig rent fysiskt. Men det finns ju andra delar inom polisen. Brottsutredare exempelvis.
Just nu läser jag Cherstin Juhlins Anagram. En bok helt i min smak. Ytterst få gestaltningar och inget fluff. Dessutom är det uppenbart att hon känner till sitt ämne, dvs brottsutredningar. Välskriven och välavvägd och en intressant historia. Det hade lätt kunnat vara bakgrunden till pressens alla rubriker.
Nu måste jag brygga kaffe och läsa vidare. Snutkaffe.
HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
10 kommentarer:
Du har ett pris att hämta hos mig, underbara du!
Tusentack!!
Jag blev nyfiken på boken och samtidigt konfunderad på din formulering "ytterst få gestaltningar". Show-don't tell är väl regel nummer ett i allt skönlitterärt skrivande. Nu har jag i alla fall laddat ner boken till ipaden så får jag bilda mig en egen uppfattning och se om jag förstår vad du menar.
Den där regeln tycker jag kan fara ut genom fönstret, ett högt placerat sådant! Jag tycker det blivit rejält med hybris runt just den regeln nuförtiden, läser man de populära böckerna från ex.vis tidigt 90-tal är det inte alls samma sak. Jag tror att just den regeln gör att man missar en massa bokläsare, och att många potentiella läsare tror sig vara misslyckade läsare för att de inte förstår gestaltningarna.
Anagram innehåller absolut gestaltningar, genom dialoger och tankar, men inte genom krystade jämförelser. Är himlen grå så är den grå, inte "likt en duvas uppruggade fjäderskrud om hösten" ...
Ja men okej, då börjar jag fatta. Jag håller med om att det blir krystat om man aldrig får skriva att någon är arg utan måste tala om att det kommer rök ur öronen. Bäst är väl om gestaltningen finns där utan att märkas. Fast den fjäderskrud du gestaltar är mer en metafor, tycker jag. Hoppas att vi kan diskutera det här närmare någon gång, det är väldigt intressant.
Metaforer och gestaltningar går in i varandra och hand i hand.
Jag tycker tyvärr inte att det är särdeles intressant, men diskuterar det gärna ändå, alltid lär man sig något nytt på det. :)
Jag tycker att hela skrivprocessen är intressant, vilka val man gör, varför man gör dessa val och så vidare. Metaforer, gestaltningar, struktur, research … det var så jag menade. Säkert är jag naiv som trodde att alla skrivande människor är intresserade av detta. Eller också är jag bara skadad av de diskussioner som fördes under päronträden på Fridhems folkhögskola (skrivkurs flera somrar i rad).
Åh, Fridhem! Tog en målarkurs där en sommar och har en nära vän som gått skrivarkurser som verkligen gett en massa.
Naivt eller ej, vi har olika synsätt på processen och det vi helst diskuterar tror jag. Efter att ha gått en herrans massa skrivkurser så tror jag att jag blivit mättad för ett tag framöver vad gäller diskussionerna och bara vill skrivaskrivaskriva!
Fridhem är fint. Och det finns säkert andra saker vi kan diskutera!
Skicka en kommentar