Jag förstår inte det där med otrohet. Om man inte trivs i sin relation, då lämnar man väl den? Den där rädslan för att bli ensam, den kan jag inte heller förstå. Hellre ett trist förhållande och någon vid sidan av, än ett skojigt liv med dig själv och då och då någon vid sidan av? Inte min kopp thé.
Att söka spänning och kickar i livet, det kan jag däremot förstå. Men inte på bekostnad av en annan människa. För ytterst sällan handlar det om par där båda vill fortsätta sitt förhållande och samtidigt accepterar varandras snedsprång.
Tänk om alla som känner sig inlåsta i sina förhållanden istället bröt upp, vad många fler lyckliga människor det skulle finnas. Några olyckliga också såklart, men inte fler än nu.
Nä, jag blir bara beklämd över att inse hur tråkigt folk verkar ha det. Men jag kanske är lite korkad?
Saliga äro de korkade, ty de hålla sig alltid flytande!
HANNA LANS om författandet, betraktandet och andra livsnödvändigheter
8 kommentarer:
Jag håller med dig! Man är väl inte i ett sunt förhållande om man söker efter andra partners?
Roligt citat på slutet! :)
Jag säger som Camillos!
Det finns säkerligen många anledningar varför många inte lämnar en relation fast ändå inleder otrogna affärer. Allt ifrån räddslan att såra den andra (vilket man gör ändå fast i smyg) till att man inte vill förlora något (äta kakan och behålla den) till att ha en ekonomisk trygghet/säkrad.
Men det är inte schyst, fast det ger bra förklarningar till folk som inte förstår beteendet.
Camillos och Sofie: Hear hear!
Anonym: Jag förstår att folk tänker så, men kan ändå inte förstå rädslan bakom, det är så sorgligt när människor är rädda. Jag vill att alla ska må bra!
Gillar att du är en kork :))
Läste den artikeln idag och blev på dåligt humör. Vad hände med att vara ärlig, redan innan man är otrogen? Att tala om att man är missnöjd och att förbättra sin relation eller att inse att det är ett dött lott och skilja sig. Tycker det känns omoraliskt att kapitalisera andras olycka och minsär.
Man kan väl även i ett bra förhallane känna sig dragen tii nagon annan ibland. Men attt ge efter för litet spänning, kan förstöra det man har och aldrig velat mista.
Linnéa: <js, precis, jag kan faktiskt inte förstå den där rädslan för att kommunicera.
Anonym: Visst är det så. Man måste tänka efter, före.
Skicka en kommentar